Nyhet 2017-11-09

Pennys krönika: Det enda som tröstade mig var att se resultatet av vad SOS Barnbyar gör

”När jag tänker tillbaka är det ett specifikt minne som berör mig mycket. Filip Berg och jag åkte för att träffa en familj utanför barnbyn för att se hur folk lever i Nepal. När jag tänker på en familj, tänker jag på en mamma, en pappa, några syskon och mycket kärlek. Det var inte det som mötte oss. Vi knackade på en dörr till ett hus, som var mer som ett hål i en tegelvägg. När dörren öppnades möttes vi av tre blyga och varmhjärtade syskon, två systrar och en bror. En av systrarna var i min ålder. Det fanns ingen mamma eller pappa i sikte. De välkomnade oss och visade oss runt i sitt hem. Det bestod av ett mörkt och litet rum vi knappt fick plats i.

Jag tittade på Filip och såg chocken i hans ansikte. Jag försökte hålla modet uppe, för jag visste att jag var sekunder från tårar.

Vi lämnade hemmet och slog oss ner utanför. Jag och Filip bubblade av frågor. Var är era föräldrar? De två yngre syskonen satt tysta, medan den äldre systern förklarade att båda deras föräldrar är döda. Först gick deras pappa bort, och när brodern sedan också hittade mamman död var de ensamma. Efter en känslosam stund, bytte vi ämne till vad de vill bli när de växer upp. Den äldre systern ville bli frisör och sedan spara pengar för att bidra till att inga andra barn ska behöva växa upp som dem.

Efter det här besöket var det enda som tröstade mig att se resultatet av vad SOS Barnbyar gör. Jag har aldrig träffat sådana väluppfostrade, snälla, modiga, roliga, smarta och fantastiska barn som barnen i barnbyarna. De vill bli forskare, läkare, lärare, journalister, idrottare och så mycket mer. SOS Barnbyar har tillåtit dem att drömma. Men framförallt har de gett dem en familj.”

Penny Parnevik

Du kan hjälpa fler barn som lever i utsatthet att få en trygg uppväxt, gå i skolan och möjlighet att uppfylla sina drömmar. Bli fadder i SOS Barnbyar, anmäl dig här!

Missa inte En resa för livet tisdagar klockan 21 på TV3 och Viafree!