Digital klyfta slår hårt mot miljontals elever

Det gäller framför allt de barn och unga som, redan innan pandemin, levde i stor utsatthet. Med begränsad tillgång till el och internet – och skolor som saknat förmåga att erbjuda digitala verktyg och lektioner online – har undervisningen i många fall uteblivit helt.

Så mycket som 30 procent av de 1,5 miljarder elever som tvingats stanna hemma på grund av pandemin har inte fått tillgång till distansundervisning, enligt Unicef. Det är framför allt barn i länder med utbredd fattigdom som till exempel i stora delar av Afrika, där nästan 90 procent av eleverna inte har tillgång till dator och nästan lika många saknar internet, som drabbas.

– Medan många andra barn har gått över till undervisning online är barnen här väldigt frustrerade och oroliga för sin framtid, säger Benoit Piot som ansvarar för västra, nord- och Centralafrika på SOS Barnbyar.

– Den här krisen har aktualiserat ett redan existerande problem; att nästan en tredjedel av unga, redan innan pandemin, saknade tillgång till digitala verktyg. För att alla barn ska kunna få god utbildning behöver distansundervisningen förbättras och alla ges tillgång till internet och digitala hjälpmedel.

Skola via radio

Tio år gamla Khadi* från Senegal är ett av de barn vars utbildning påverkades av pandemin. Hon bor i ett plåthus med sin mamma, pappa och tre äldre systrar i ett kvarter nära en soptipp. Det är en riskfylld miljö, men det är här Khadi har tillbringat större delen av sin tid sedan skolor i Senegal stängde ner i början av pandemin.

– Mina systrar vill gå tillbaka till skolan, men jag känner mig mer skyddad från viruset här hemma, berättar Khadi.

Sittande i familjens innergård pekar Khadi på en radio där hon lyssnar på lektioner för att försöka hänga med i skolan. Undervisning via radio kan vara frustrerande för barn, särskilt eftersom de inte kan interagera med läraren eller ställa frågor. Men samtidigt är det enda alternativet när inga andra möjligheter finns tillgängliga. Radioapparater som drivs via solceller är något som SOS Barnbyar distribuerade i början av pandemin till den här regionen.

I Senegal började nationella radiokanaler sända lektioner för att ge barn utan internet och datorer tillgång till undervisning i samband med att skolorna stängde.

– Nationella kanaler sänder utbildningar men innehållet kan inte ta hänsyn till betygsnivån för varje elev, säger Saly Bopian som ansvarar för SOS Barnbyars familjestärkande program där Khadi bor. Medan lärare i andra delar av världen kan använda digitala hjälpmedel och anpassa utbildningen efter eleverna, finns inte det alternativet i länder som Senegal.

Överbrygga digitala klyftan

– Pandemin kommer att påverka barns utbildning under många år framöver, säger Adelise Baha som är rådgivare för SOS Barnbyar i västra, nord- och Centralafrika. Den digitala omställningen gör att en kontinent som Afrika kommer att behöva anpassa sina utbildningssystem, vilket kommer att kräva stora resurser. För att överbrygga den digitala klyftan behövs tillgång till elektroniska apparater, stabil elektricitet och uppkoppling – men inget av det här är prioriterat för familjer som ser sin försörjning försvinna på grund av pandemin.

– Digital inlärning är framtidens utbildning. Men med tanke på att det ser så olika ut i världen finns det ingen lösning som kommer att fungera överallt. Just nu ligger vårt största fokus på att säkerställa undervisning genom den metod som är möjlig för varje barn och situation.

*Namnet är ändrat av integritetsmässiga skäl.