Bli fadder
Vi använder cookies för att din läsarupplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Vi använder cookies. Läs mer
Opinion & Berättelser

Långsiktig satsning för att motverka utanförskap

Nyligen fick SOS Barnbyar stöd från Jämställdhetsmyndigheten för att utröna möjligheten att starta ett familjestärkande program i Sverige. För att veta hur stödet skulle kunna se ut, inleds nu arbetet med en stor kartläggning där mammor som kommit på anknytning* till Sverige ska få säga sitt.

– Det är sprunget ur ett faktiskt behov som vi har snubblat över gång på gång men i dagsläget saknar en bra lösning på.

Zainab Hussaini, som är strategiskt ansvarig för verksamheten i Göteborgsområdet där kartläggningen äger rum, syftar på de utmaningar som mammorna som kommit på anknytning ställs inför, och som också påverkar deras barn. Det finns en överhängande risk att ungdomarna bränner ut sig själva när föräldrarna väl kommer. Det är den risken det familjestärkande programmet skulle kunna förhindra.

–  När föräldrarna kommer hit tvingas ungdomarna ta vuxenrollen. Barnen blir helt dränerade av den makt- och ansvarsförskjutning som sker och de har inte kraft att samtidigt klara av skolan. Vi har tyvärr sett det ske så många gånger. Om föräldrarna får rätt stöd från början behöver inte ungdomarna påverkas på samma sätt. Det handlar om att förebygga utanförskap på sikt och att fylla de gap där familjernas behov inte tillgodoses.

Första steget i kartläggningen handlar om att se vilka behov som finns och nästa steg om att scanna vilka samhällsaktörer som redan erbjuder det stödet idag – och se till att familjerna hittar dit. Inte uppfinna verksamheter som redan fungerar.

– Det finns redan väldigt många verksamheter – till exempel familjecenter, arbetsmarknadssatsningar, integrationsutbildningar och etableringsprogram – som idag gapar tomma. Ibland läggs de ner för att inte tillräckligt många kommer. Vi vill få mammorna att hitta dit. Upptäcker vi en lucka där ingen möter ett befintligt behov kommer vi att skapa verksamhet kring det behovet. Framför allt inom områden där många behöver hjälp. Det här är en långsiktig satsning som kan motverka utanförskap för väldigt många.

Zainab tror att antalet som flyttar hit på anknytning sannolikt kommer att öka. Det beror på en ny lagstiftning som nu gör det möjligt för ungdomar under 18 år att ansöka om att få hit sina föräldrar. Men en svårighet är att familjerna inte alltid har rätt till stöd för att de enligt lagen inte är klassificerad som en utsatt grupp förrän utsattheten bevisats.

– Vi kan ju anta att många av dem redan blivit utsatta för krig, trauman och andra psykiska påfrestningar. Att komma till ett nytt land är ju en omställning i sig. Då behöver stöd sättas in från början. Vi har sett det gå illa för många ungdomar, till exempel unga som dragit på sig betalningsanmärkningar eller utvecklat ett missbruk. Om föräldrarna fått stöd från början skulle inte ungdomarna ha haft lika stor press på sig och det kanske aldrig hade hänt.

Kartläggningen av behoven kommer att genomföras både i workshopform och individuellt. Redan nu är ett femtontal familjer involverade.

– Vi vet att många av de som kommer varken kan läsa eller skriva. Då måste vi paketera informationen så att de kan ta till sig av innehållet. Grafik eller något interaktivt skulle kunna vara en lösning.

Med ett familjestärkande program skulle närheten till målgruppen öka och stödet kunna anpassas ytterligare.

– Allt är såklart avhängigt vad som kommer fram i kartläggningen. Om det blir slussfunktion eller ett faktiskt program får vi se. Det känns väldigt spännande att se vad resultatet kommer att visa. Oavsett vilket, så vet vi ju att det är sprunget ur ett faktiskt behov.

 

Text: Johanna Perwe

 

*Att ha kommit på anknytning innebär att man får flytta till ett land för att man har anknytning till någon i det landet. I det här fallet handlar det om framför allt mammor som har anknytning till några av de ensamkommande ungdomarna som kom hit i samband med migrationsvågen 2015, och därför kunnat flytta till Sverige.