Bli fadder
Vi använder cookies för att din läsarupplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Vi använder cookies. Läs mer

Teresa Ngigi utbildar SOS-anställda och andra socialarbetare i alla världens krigszoner i traumahantering .
– Om de vuxna saknar den här kunskapen kan det sluta med att de re-traumatiserar barnen istället för att hjälpa dem.

Enligt Teresa Ngigi är det viktigt att nödhjälpsarbetare får utbildning i traumahantering eftersom barn har specifika behov under krig och katastrofer som de vuxna måste klara av att hantera. Ofta händer det att vuxna, utan avsikt pratar eller uppför sig på ett sätt som re-traumatiserar barnen. Det är därför extremt viktigt att de som ska hantera barnen utbildas på det här området.

– Genom utbildning av lokala socialarbetare och andra specialister kan vi stärka kapaciteten och nå ut till många flera barn och familjer som behöver den här hjälpen för att klara av att leva ett normalt liv igen. Vi utbildar personer som redan bor i området eftersom de känner till situationen och behoven bättre än folk som kommer utifrån.

Olika sorters trauma
Teresa Ngigi skiljer mellan utvecklat trauma, som sker över tid, och akut trauma, som kommer som följd av en fristående katastrof.

– Barn som lever med en konstant rädsla, oro eller ångest på grund av krig, epidemier eller extrem fattigdom är ofta anpassningsbara och utvecklar överlevnadsstrategier. De håller svåra upplevelser och händelser på avstånd och kan uppfattas opåverkade av det. Det är lätt att tänka att de är motståndskraftiga för att de har klarat sig trots det som de har varit med om. Men de får ofta långvariga hälsoproblem, både fysiska och psykiska, samt inlärningsproblem och problem med relationer, förklarar Ngigi.

– Akuta katastrofer, som jordskalv, kan förorsaka posttraumatisk stress. Barnen kan bli desorienterade, ha flashbacks eller rädslor för att något liknande ska hända igen. De kämpar med att hitta tillbaka till det vanliga livet och får också i större grad fysiska och psykiska hälsoproblem på sikt.

Teresa Ngigi håller ett litet barn i famnen.

Libanon
I Libanon, hem till mer än en miljon Syrianska flyktingar, hjälpte Ngigi nyligen många barn som spenderat tid i flyktingläger. Hon kommer framförallt ihåg fyra barn som hade bevittnat ett mord, vilket ledde till att deras föräldrar fängslades och lämnade dem helt ensamma i lägret. Barnen, den yngsta bara ett par månader gammal och den äldsta sju år, tog sig från tält till tält utan att hitta någon som kunde ta hand om dem.

Den ansvarige för lägret kontaktade SOS Barnbyar som tog hand om barnen.

– När barnen kom till SOS Barnbyar var de i ett hemskt skick. De var alla väldigt traumatiserade av att ha bevittnat så mycket hemska saker. De togs emot av en SOS-mamma som, när hon såg det äldsta barnet klänga sig fast vid sin yngsta bror, svor att ägna sitt liv åt att få dessa barn att känna sig som barn igen, berättar Ngigi.

Räddar liv
Tre år senare har barnen gjort en fantastisk utveckling.

– De är aktiva, exalterade över livet och briljanta i skolan. De har utvecklat vad vi kallar för posttraumatisk tillväxt och motståndskraft på ett så imponerande sätt. Det är därför jag har så mycket tro på SOS Barnbyars arbete, för det räddar bokstavligt talat liv.

– Barn behöver stabilitet. Barn behöver förutsägbarhet och barn behöver känna att det finns en plats de kan kalla hem, fortsätter Ngigi.

”Bara vara barn”
En viktig del av SOS Barnbyars nödhjälpsarbete är barnvänliga platser.

– I våra barnvänliga områden får barn en paus från en krävande vardag och möjlighet till att bara vara barn i en skyddad omgivning. Vi har anställda med kompetens som kan hjälpa barnen att bearbeta trauman. Många barn har problem med att sätta ord på vad de har upplevt, därför använder vi teckning, sång, dans och andra aktiviteter där barnen kan uttrycka sina känslor. Det är väldigt bra om föräldrarna eller andra personer som ansvarar för barnens omsorg kan vara med på någon av de här aktiviteterna, och ta del i arbetet med att bearbeta barnens och sina egna svåra upplevelser.