Dubbel familjeförsörjare – alltid nära till bus

Sedan Hodans man dog i en bilolycka 2008 har hon tvingats försörja två familjer. Sin egen, med fem biologiska barn, och fem barnbarn efter att hennes son och hans fru också dött. Men tack vare sin positiva inställning och stöttning från SOS Barnbyar klarar sig familjen bra – och hon har alltid utrymme för skratt och bus!

Hon försörjer familjerna genom att sälja livsmedel från ett matstånd samt driver en butik och en restaurang som ligger längs en trafikerad väg i en av Somalilands kuststäder. Hodan är mycket omtyckt där de bor och hon lockar många kunder till sin butik med sitt glada bemötande och hjärtliga skratt. Hon ger sina kunder mycket kärlek när de noggrant väljer vad de ska köpa bland hennes färska tomater, potatis, morötter, grön paprika och andra grönsaker. Vissa kunder sitter bara runt Hodan på plaststolar och håller henne sällskap.

– Jag delar upp det jag tjänar i två delar. Den ena delen är till mig och min familj och den andra till min sons familj. Barnen går i skolan och jag är glad över att vi inte har några större problem, vi har det bra, berättar Hodan.

Hodans tio barn är mellan fyra och 16 år gamla. Men hennes hus har bara två rum och rymmer inte hela familjen, så barnbarnen bor hos hennes syster i en annan del av staden. Enligt Världsbanken går vartannat barn inte i skolan i Somaliland på grund av fattigdom, torka, osäker livsmedelsförsörjning eller ojämlikhet. Det är därför en stor bedrift att Hodan lyckats sätta alla sina barn i skolan.

För ett år sedan

Men att vara egenföretagare har inte alltid varit lätt. Tidigare, när matståndet var hennes enda inkomstkälla, arbetade hon länge, från gryning till skymning varje dag och hade ändå knappt råd att försörja barnen.

– Mina barn åt en eller två gånger om dagen beroende på vilken inkomst vi fick. Det var svårt att ge dem mat. Jag har ett barn med särskilda behov vars behov jag inte klarade av att tillgodose, förklarar Hodan.

Hon berättar att det yngsta barnet var irriterat och behövde övervakas hela tiden.

– Alla de här problemen påverkade mig och jag kände mig frustrerad, säger Hodan medan hon tittar ner och håller huvudet i armarna.

Men situationen förbättrades förra året när Hodan anmälde sig till SOS Barnbyars familjestärkande program. Hon fick stöd till att stärka sitt företag och starta fler verksamheter för att få ytterligare inkomster. I programmet ingår också en rad utbildningar i hur man driver och utvecklar företag, bokföring, ekonomisk förvaltning, föräldraskap, beslutsfattande och problemlösning – allt för att stärka de lokala entreprenörerna.

Tack vare stödet på USD 500 kunde hon starta restaurangen och butiken vilket förbättrade hushållskassan och skapade stabilitet för hela familjen.

– Det är programmet som tagit oss till den här nivån. SOS Barnbyar stöttade mig under svåra tider i mitt liv och jag lyckades övervinna utmaningar som jag inte hade kunnat klara på egen hand. Jag kommer att fortsätta att växa eftersom jag är optimistisk och tror att jag kan expandera ännu mer. Jag räknar med att verksamheten kommer att bli större och bättre under de kommande två åren, förklarar hon.

Hodan berättar också att hon använde en del av pengarna för att bygga ett extra rum i huset. När hon har betalat av lånet kan hon låna ytterligare USD 500 eller mer, beroende på hur hennes verksamheter går.

Khadija, 16 år, är Hodans äldsta dotter och högra hand. Hon tog nyligen examen från en yrkesutbildning med stöd från programmet. Där lärde hon sig hennafärgning, make up- och hårstyling. På ovansidan av hennes händer finns några vackert sirliga hennablommor hon själv har ritat.

– Jag hjälper mamma att öppna butiken på morgonen och att laga lunch, vilket är den mest hektiska tiden på dagen. Och när hon är borta ansvarar jag för verksamheten. Jag är väldigt glad att det nu går så bra för mamma och att vi har det så bra nu. Mamma var väldigt ung när hon fick oss och tog ansvar för vår uppfostran. Vi har nått hit tack vare henne, säger Khadija stolt.

Khadija har ännu inte avslutat grundskolan; hon hoppade av förra året i protest för att hon ombads gå om en klass. Men efter många samtal med sin mamma har Khadija insett att hon måste få utbildning. Hon har insett vad det betyder för framtiden.

– Den största utmaningen för flickor här är bristen på utbildning. Flickor utsätts för mycket våld i hemmet när de stannar hemma. Om jag skulle gifta mig med en ung pojke i min ålder skulle han troligen slå mig och göra så att jag inte kan hjälpa mamma som jag vill. Jag drömmer om att äga en stor skönhetssalong och kunna stödja mamma så att hon inte längre behöver arbeta.

Lunchtid

Under dagen kommer nyfikna kunder in i restaurangen för att äta lunch och börjar sätta sig på de låga trästolarna. Matstället har öppen planlösning och en träpelare som bär upp plåttaket. Köket ligger i det bortre hörnet.

– Idag kommer jag att servera ris, spaghetti och te och i morgon makaroner och något vi kallar Sabayad som är somaliska pannkakor. Jag ska också förbereda en sås som ska serveras till de andra rätterna. På kvällen kokar vi kidneybönor som vi kallar garow och fara’ad. Jag lagar olika maträtter varje dag, berättar Hodan.

Hon förklarar att pressen och frustrationen över att försörja två familjer samtidigt gjorde att hon behövde tänka kreativt. Då kom hon på att hon skulle kunna leverera mat till byggarbetsplatser och försäljning av varor från sin bil.

– Jag tänkte: Vad kan jag använda för att bära saker för att sälja och samtidigt åka hem? Jag köper en bil!

Hodan la undan pengar under en tid och kontaktade en släkting som skulle kunna stötta henne så att hon fick tillräckligt för att ha råd med en bil.

– Jag lärde mig att köra genom att helt enkelt åka i den i tre dagar. Den fjärde dagen körde jag den på motorvägen och tog med mig glass till skolor för att sälja till eleverna. Den har varit en riktig trotjänare och hjälpt mig att göra saker jag aldrig skulle kunnat göra annars.

Hodan har arbetat hårt för att hålla familjen och skapa en trygg tillvaro för dem alla. Hon trivs bra där hon är just nu. På frågan om framtiden slår hon ut armarna för att visa hur storslagen hennes dröm är.

– Jag vill skala upp verksamheten och köpa en bil med större bagageutrymme som jag kan lägga fler saker i för att sälja. Jag vill att barnen ska fortsätta med sin utbildning tills de tar examen på högsta nivå. Jag vill att de ska lyckas i livet, kunna lösa de utmaningar de ställs inför, arbeta och kanske rentav öppna en restaurang? Jag kommer att lära dem hur och hoppas kunna fortsätta att arbeta för min familj, resten av mitt liv!

Text och foto: Lydia Mantler