Etiopien: Unga lär de äldre – för ett bättre klimat

De gula vetefälten som böljar i vinden avtecknar sig mot horisonten. Vid en första anblick kan man tro att det är ett rikt och bördigt område. Genom moln av damm kan man ana hästvagnar och åsnor och deras ägare på väg mot marknaden. De kommer att resa tre timmar för att tjäna motsvarande cirka tre euro. Fattigdomen är utbredd. Varje måltid kräver hårt arbete.

Men den stora åkern är vilseledande. Varje familj har bara ett litet hörn att odla. Under många år har torka och erosion gjort jorden närmast obrukbar. Jordbrukarna känner inte till bevattningssystem.

– Jag ser hur bönderna lider. Jorden är utarmad och ger familjerna snart ingenting, säger Kedir Abdo Ketebo som är rektor i en av skolorna i närheten.

Avskogning och för ensidig odling är del av problemet, förklarar han. Men han vill inte skylla på familjerna.

– Det vet bara inte bättre, säger han.

Eftersom nästan alla elever kommer från familjer som jobbar med jordbruk tror Kadir att nyckeln till förändring är att börja med just dem. Om de unga lär sig om klimatförändringar och ny jordbruksteknik kan de i sin tur ta med sig kunskaperna hem – och påverka odlingen framåt.

För att nå den kommande generationen har Kadir initierat ett klimatprojekt tillsammans med SOS Barnbyar och sina studenter. Femton ungdomar står i det torra gräset utanför skolan. Framför dem finns sköra plantor de nu vattnar.

Tadesse Abebe, projektledare på SOS Barnbyar, frågar eleverna om de vet vad som menas med klimatförändringar. Först är det tyst en lång stund. Men plötsligt säger en 16-årig flicka i rosa t-shirt med låg röst:

– Om klimatet är bra, är vi också bra. Om klimatet är dåligt dör växterna och vi kommer att svälta.

Hennes slutsats och attityd är helt rätt. Vad hon och de andra eleverna lär sig om odling och bevattning kommer de att förmedla till sina föräldrar och bysamhället. Tre av elevernas pappor står i närheten. De är alla jordbrukare.

– Skulle du lyssna på dina barns råd om odling och bevattning, frågar projektledaren.

Männen nickar.

– Vi har varit beroende av stöd från regeringen i 13 år på grund av den ständiga torkan, säger en av dem. Han vill gärna lära sig hur de ska kunna klara sig själva bättre.

Planterar 20 miljarder träd

Etiopien är hårt drabbat av klimatförändringarnas och avskogningens konsekvenser. Endast 16 procent av landytan har skog, enligt Food and Agricultural Organization. Kraftig jorderosion, torka och missväxt har gjort tillvaron i landet extremt utsatt. Effekterna av klimatförändringarna är förödande. Därför började regeringen för ett par år sedan att plantera träd och växter.

– Vi ser en långsam förbättring, berättar en av bönderna som själv är sliten efter många års hårt arbete med jordbruket.

– När jag var liten var det här området fullt av akaciaträd. Nu är alla borta och vi är i akut behov av hjälp. Vi kommer att göra allt vi kan för att förändra situationen.

Det här området i Etiopien genomförs just nu klimatinitiativet ”grönt arv” som går ut på att plantera 20 miljarder träd under fem år. SOS Barnbyar bidrar genom att plantera 17 000 träd på skolgårdar och genom att lära barn och ungdomar tekniker inom bevattning och skogsbruk – allt för att stärka familjerna och samtidigt bidra till ett bättre klimat.

Projektet är försenat på grund av pandemin men planerna är nu att sätta i gång. 3 000 barn och deras föräldrar ska involveras i trädplanteringen. I nästa fas ska man fokusera på sysselsättning och miljö genom initiativet ”gröna jobb”.

– Vårt mål är att skapa en medvetenhet om att alla är ansvariga för miljön. I Etiopien är miljö- och klimatskydd nära kopplat till om man kan få mat på bordet eller inte. Om vi lyckas begränsa effekterna av klimatförändringarna och exploaterade jordbruk kommer vi också kunna bekämpa hunger och flytten från landsbygden. Hur mycket torka, gräshoppor, översvämningar och virus behöver vi få innan vi förstår? Nej, nu är det hög tid att agera för våra barns framtid, säger projektledaren från SOS Barnbyar.

Ett bevis på att projektet är på rätt väg är 16-åringens insikt om det nära sambandet mellan jorden och människan.

Text: Katharina Ebel
Foto: Alea Horst