SOS Barnbyar Logo Orange
Opinion & Berättelser

”Nu känner jag att jag är en del av samhället”

kvinna med svart sjal står framför sos barnbyars lokaler
Istar är 21 år och bor i Hammarkullen. Hon är född i Somalia och läser just nu in gymnasiet på Komvux. Favoriträtten är somalisk mat, som ris och kött med grönsaker. Hon tränar gärna på gym, träffar vänner och kollar på amerikanska serier, helst Prison Break. Hennes framtidsdröm är att få arbeta med barn.

Istar flydde från ett svårt krigsdrabbat Somalia i tidiga tonåren. Hon var en av de många ungdomar som kom till Sverige i samband med den stora flyktingvågen 2015, vilket blev startskottet till att SOS Barnbyar startade ett program för ensamkommande ungdomar i Sverige. Istar tillhör den första kullen deltagare som var med när det drog igång.

– För mig har stödet betytt mycket. Tidigare kände jag att jag behövde hjälp, nu vet att jag kan göra allt själv, säger Istar.

Hon berättar att innan hon kom i kontakt med SOS Barnbyar satt hon mest hemma. Språket var en utmaning och hon tyckte att det var svårt att se sin roll i samhället.

– Jag visste inte hur man sökte jobb eller hur en jobbintervju gick till. Tillsammans med de andra deltagarna och våra mentorer fick vi öva på det genom rollspel och besökte olika arbetsplatser. Det gjorde också att jag lärde mig språket bättre.

Fick ett större nätverk

Vi sitter i lokalerna i Hammarkullen där stor del av verksamheten äger rum, allt från föreläsningar till mentorssamtal. Solen strålar in genom det stora fönstret i köket och kaffemaskinen går varm. Istar rör sig vant i miljön och hälsar på alla anställda och flera av deltagarna som är på plats just den här dagen. Hon berättar att hon besökte SOS Barnbyar nästan dagligen när hon gick i programmet. Extra betydelsefulla för henne var hennes mentorer, Ramon och Emma.

– De betydde mycket för mig. Om jag behövde stöd kunde jag bara messa. Jag kunde komma hit och få hjälp med läxorna eller om jag behövde få något förklarat för mig.

Även de andra deltagarna har varit – och är fortfarande – viktiga för Istar.

– Jag känner nästan alla här och några av dem träffar jag också utanför SOS. Då kan vi ses på biblioteket och läsa tillsammans eller bara ses. Flera av oss har gått truckförarutbildningen ihop, berättar hon.

Truckförarutbildningar har anordnats vid flera tillfällen i samarbete med SOS Barnbyars företagspartner DHL för att ge fler unga en yrkesutbildning som kan leda till praktikplats eller anställning – något som för många gett resultat. Att få fler unga i arbete är en av målsättningarna med verksamheten. Men också att ge dem en stabil förankring i samhället genom nätverk och skapa en förståelse för hur samhället fungerar. Varje deltagare får stöd som anpassas till hennes eller hans unika situation och behov. För Istar innebar stödet bland annat studiebesök på olika arbetsplatser, mentorssamtal och läxhjälp. Men också att få insikt i sin egen kapacitet och styrka.

– Jag kan säga att jag förstår allting mer nu. Jag har fått information och nu känner jag att jag är en del av samhället. Jag fick hjälp att själv kontakta myndigheter. Det har gjort mig starkare.

Vill inspirera andra

Nu delar Istar med sig av sina insikter genom att vara ute och föreläsa för andra ungdomar som är i liknande situation som hon själv befann sig i för några år sedan. När hon berättar om det stöd hon fått av SOS Barnbyar och sina erfarenheter hoppas hon kunna inspirera andra till att själva ta ansvar för sin framtid.

– Det bästa är att jag fick den hjälp jag behövde. För mig är det stor skillnad. Nu känner jag att jag kan mer än jag kunde innan.

På frågan om vad hon själv upplever är sina bästa egenskaper svarar hon tveklöst sin förmåga att aldrig ge upp.

– Om något är svårt för mig kämpar jag alltid. Jag försöker alltid göra mitt bästa. Allt handlar om att tänka positivt.

Drömmar om framtiden

Den positiva inställningen och uthålligheten är något hon tror kan vara värdefullt i framtiden. Hennes dröm är att arbeta med barn.

– Barn passar mig eftersom jag har ett bra tålamod. Dessutom tycker jag om att hjälpa till. Barn är gulliga. I mitt hemland hade jag yngre syskon som jag tyckte om att ta hand om.

Idag bor hon tillsammans med sin syster och systerns barn. I Sverige finns också två bröder. Familjen är viktig för henne. Men också den ”extrafamilj” hon lärt känna i Sverige.

– För mig har SOS Barnbyar varit som en mamma och pappa. När man kommer till ett nytt land är det inte lätt att fixa allting själv. Till exempel när jag har fått brev från en myndighet eller om det är något annat jag inte förstår. Då har jag kunnat komma hit och få hjälp. Ibland saknar jag SOS Barnbyar. Men då kommer jag och hälsar på, säger hon med ett leende.

Hon läser just nu in gymnasiet på Komvux och jobbar samtidigt extra på ett äldreboende och på hotell. Men hon har andra planer för framtiden.

– Först ska jag ta min gymnasieexamen och bli barnskötare. Sedan skulle jag gärna vilja studera vidare på universitetet.