Artikel

Psykologens tips: Så minskas barns oro under pandemin

kvinna i flätor och solglasögon med svarta kläder mot vit vägg ler
Teresa Ngigi är expert inom mental hälsa och psykosocialt stöd på SOS Barnbyar. Foto: Lur Katt

Vilka är de utmaningarna för de barn som kanske redan genomgått ett trauma tidigare, som till exempel de barn som bor i våra program?

– Barn behöver generellt tydliga rutiner och vill kunna känna igen sig i sin vardag. Restriktionerna kring covid-19 har förändrat detta. De har begränsat barnens möjlighet att vara med andra barn och de kan inte längre träffa sina biologiska släktingar på samma sätt som tidigare. Det skapar en oro och rädsla som påverkar dem negativt. Stora förändringar i livet är en annan faktor som ger upphov till osäkerhet som sannolikt kommer att påverka barnens mentala hälsa och mående en lång tid framåt.

Hur kan man hantera dessa utmaningar?

– De ansvariga vuxna behöver förmedla trygghet till barnen. Det handlar om att hitta kreativa lösningar och att göra det bästa av den situation som är. Stödprogram för vår personal gör att de får rätt verktyg att möta barnen. Barn behöver trygghet, därför behöver vi skapa en miljö som gör att de känner sig säkra och att de kan påverka de delar som går att påverka. Dagliga rutiner, strukturer och organiserade aktiviteter kan vara en bra strategi. Men i lagom dos. Barn och ungdomar behöver också egentid och utrymme för sig själva. Det är också värdefullt för dem att kunna hålla kontakten med nära och kära. Det kan ske via mobil, videosamtal, mess – eller gammal vanlig traditionell brevskrivning. Kontakten fyller en viktig terapeutisk funktion som barnen mår bra av. Barn måste känna att de har kontroll över situationer. De vuxna behöver hjälpa dem förstå vad de kan påverka – och inte.

Det är svårt att träffas just nu. Varför är det så viktigt att upprätthålla kontakten med den biologiska familjen och anhöriga?

– Barn som lever i alternativ omsorg, som våra barnbyar till exempel, kan redan känna att de sticker ut. De flesta barn vill vara som alla andra. Då fyller den biologiska familjen en viktig funktion, i de fall där det finns en sådan. Att upprätthålla kontakten med dem ger en känsla av tillhörighet. När barnen lämnar vår omsorg och kan återförenas med sina biologiska föräldrar – om familjen efter några år fått en stabilare livssituation – har de redan ett nära band och anknytning. Det kan mildra det stigma som annars kan uppträda.

Familjer som redan levde i utsatthet tidigare har under pandemin i de flesta fall fått det ännu tuffare. Hur påverkar det barnen?

– Höga stressnivåer påverkar människor negativt. Under stress hamnar vi i kamp-flyktreaktion. Den reaktionen kan stänga av andra viktiga förmågor, för att hjärnan måste hantera nödsituationen. Det kan leda till att man som förälder tar irrationella beslut, får försämrad impulskontroll och upplever okontrollerade känslor. Det kan i sin tur leda till ökat våld i hemmet. De flesta känner viss osäkerhet just nu: Kommer jag eller någon i min närhet att smittas? Hur länge kommer nedstängningen pågå? Vad händer om jag förlorar min inkomst och arbete? Kommer vi att klara oss? De här frågorna påverkar oss alla. Särskilt barnen känner av föräldrars oro. Det skapar en osäkerhet hos dem och gör dem mindre trygga vilket kan påverka deras psykiska hälsa på sikt. Att inte kunna gå ut ur sitt hem är också en utmaning. När man är med varandra dygnets alla timmar ökar risken för negativa reaktioner som våld och utnyttjande, särskilt om man är sårbar redan från början. Att inte få stöd utifrån om man lever i en destruktiv situation kan leda till att barn utsätts för våld som ingen ser – och därmed inte heller någon anmäler.

Familjestärkande insatser – så här motverkas våld i hemmen

• Vi erbjuder samtalsstöd via telefon, videosamtal med mera
• Vi uppmärksammar varningssignaler om någon verkar vara utsatt för våld
• Vi upprättar supportsystem för att nå så många som möjligt, särskilt de mest utsatta familjerna
• Personal som arbetar med barn behöver få kunskap och verktyg att möta dem i sin oro och rädsla; det gör vi genom att centrera expertis och vidareutbilda personal runt om i världen
• Hela familjen involveras i att skapa en plan för att mildra de utmaningar som kan uppstå
• Vi samarbetar med lokala nätverk och samhällsstrukturer som bidrar till att särskilt utsatta barn och familjer fångas upp och erbjuds stöd i tid.

Dela inlägget

Publicerad: 2021-02-15

Liknande

Artikel

Kriget förstörde allt

Stämningen i östra Ukraina precis innan kriget bröt ut kändes laddad. Osäker. Därför evakuerade vi tvillingsystrarna Darya och Lesya, tillsammans med andra barn i vår verksamhet, till Lviv. Några dagar senare var kriget ett faktum − och platsen de flydde är en av de värst drabbade.

Läs mer här

Artikel

Vikten av trygghet vid krig och katastrof

Den senaste månaden har barn och familjer i Sudans huvudstad Khartoum tvingats utstå extremt våld på grund av en konflikt mellan två väpnade grupper. Stödet från SOS Barnbyar är kanske viktigare än någonsin.

Läs mer här

Artikel

Lyft blicken och fokusera på det som är bra 

Kriget i Ukraina tvingade mamman Anna att lämna sitt hem med sin familj för en ny vardag. I dag arbetar hon som psykolog i en av våra barnbyar i Rumänien.

Läs mer här