Så går det till när ett barn kommer till barnbyn

Behovet av ett nytt hem, i en kärleksfull familj är mycket större än vad det finns platser i barnbyn. Därför är det viktigt att det är de mest utsatta och de som riskerar att inte överleva som flyttar in. Men var hittar SOS Barnbyar barnen?

Ibland är det grannar, släktingar eller andra som får kännedom om ett föräldralöst eller försummat barn som hör av sig till SOS Barnbyar. I länder som har en mer eller mindre fungerande offentlig myndighet, påbörjas antagningsprocessen oftast med att en socialarbetare tar kontakt.

– Vi är löpande i kontakt med samhället och myndigheterna, och på så sätt får vi veta när ett barn är i behov av vår hjälp, säger Davone Phaphonxay, chef för
barnbyn Luang Prabang i Laos.

SOS Barnbyar menar att barn i de allra flesta fall har det bäst i sina biologiska familjer, om föräldrarna har tillräckligt med resurser, både fysiskt, psykiskt och ekonomiskt, för att ta hand om dem. Vid de tillfällen då det inte är möjligt, kan det vara ett bra alternativ att flytta in i barnbyn.

Om det finns plats för barnet i barnbyn är nästa steg att en antagningskommitté som består av barnbychefen och andra anställda i barnbyn, till exempel en psykolog och en socialarbetare, besöker barnet. För att inte ge falska förhoppningar, berättar de vanligtvis inte att de är från SOS Barnbyar, men har ett informellt samtal med barnet och de vuxna som barnet eventuellt bor hos. Ibland är den blivande barnbymamman också med vid mötet.

– Vi besöker alltid barnet för att få en förståelse för vad vi kan göra för att hjälpa, och om barnet kommer att passa in i den nya familjen med dess befintliga familjemedlemmar. Det är en svår uppgift för ibland är inte barnbyn det bästa alternativet för just det barnet, säger Davone Phaphonxay.

Det är många hänsyn som barnbyn är nödda att ta. Kan SOS-mamman till exempel ge barnet rätt omsorg? Ett sådant dilemma har banrbyn i i Phnom Penh i Kambodja stått inför. De fick plötsligt en förfrågan från ett BB där en ung mamma hade övergivit sin baby.
– Vi diskuterade om vi kunde ge ett spädbarn den nödvändiga omsorgen det behöver, säger Vannon Mok, vice bychef i Phnom Penh.
– Det var första gången vi tog oss an ett nyfött barn, och vi bestämde oss för att ge hans SOS-mamma en kurs i spädbarnvård, berättar Vannon Mok.

Runt om i världen händer det ibland att föräldrar eller släktingar försöker få en barnby att ta sig an ett barn som familjen själva är kapabla att ta hand om.
– De vet att barnen få en trygg uppväxt och en möjlighet till en god utbildning hos oss och därför försöker de att lämna barnet. Men då blir vi tvungna att säga nej, säger Davone Phaphonxay.

Några av dessa barn får dock hjälp genom SOS Barnbyars familjestärkande program, så att barnen kan bo kvar i sina biologiska familjer.