Arv som gör skillnad för många

Som besökare gör huset i Glostrup dig nyfiken. Oavsett var du tittar möts du av fantastiska fynd från hela världen. Kenyanska savanndjur, gambiska masker och grönländska stenar hälsar dig välkommen från väggar och hyllor och blandar sig på ett naturligt sätt med den varma kaminen, doften av kaffe och torkade blommor från trädgården. Det är ett hus där omvärldens influenser tycks lika viktiga som trivsel och värme.

Hemmet tillhör Eli och Flemming. De har varit gifta sedan början av 80-talet, då Eli flyttade från Norge till Danmark för kärleken till en lång kille med mörka lockar.

– Alla sa till mig då att du kommer att vara tillbaka om tre månader, skrattar hon och klappar Flemming på handen. Ungefär 40 år senare är Glostrup fortfarande deras gemensamma fasta punkt.

45 år som faddrar

När Eli kom in i Flemmings liv var han redan fadder till en flicka i Nicaragua och när hon växte upp och flyttade från barnbyn blev de gemensamt faddrar till en pojke i samma barnby. Båda barnens porträtt hänger inramade på väggen tillsammans med bilder på deras systerdotter från Norge och två andra bilder av deras nuvarande fadderbarn – en pojke och en flicka från Kenya.

– De ska ha en plats här i vardagsrummet tillsammans med vår systerdotter. Vi följer ju även deras liv litegrann, säger Flemming, som har varit fadder i över 45 år. För honom handlar fadderskapet först och främst om att göra skillnad för ett barn, men både han och Eli är överens om att det är spännande att följa barnens utveckling genom de brev de får från barnbyn.

– Jag använder det också lite pedagogiskt för att berätta för barn som besöker oss här i huset, hur lyckligt lottade vi är i det här landet. På så sätt kan jag visa dem en lite annorlunda del av världen. Jag tror att det är viktigt, säger Eli.

Viktigt att förstå sin omvärld

För Eli och Flemming är det viktigt att skapa en förståelse för omvärlden och inte bara sluta sig i sin egen värld. Ett sätt att göra det på är att resa.

– På en resa till Kenya hade vi turen att ha en fantastisk chaufför. När han förstod att vi var intresserade av förhållandena i landet, i allt från blommor vid vägkanten till skolgång och politik, fick vi vårt livs resa, säger Eli.

Chauffören visade även paret de utmaningar som finns i Kenya, i form av slumområden och extrem fattigdom, och det gjorde intryck.

– När vi kort därefter skulle hitta ett nytt fadderbarn var Kenya det självklara valet. Vi hade ju med egna ögon sett barn som låg och rotade i soporna i stället för att gå i skolan. Vi har rest mycket och sett mycket, men det här kom nära, säger Eli.

Arv förändrar liv

Även om paret har varit faddrar i över 40 år vill de att deras pengar ska fortsätta göra skillnad när de inte längre är här. Därför har de valt att i sitt testamente tänka på både sina arvtagare och SOS Barnbyar.

– Nu har vi stöttat dem i många år, så vi vill fortsätta. Vi har inga direkta arvingar, så vi tänkte att vi lika gärna kunde se till att det fanns pengar till SOS Barnbyar som räcker in i framtiden, säger Flemming om beslutet.

– Ja, vi ser ingen mening med att lägga alla pengar i en korg när de kan göra skillnad ute i världen. Och på det här viset vet vi att de kommer att göra jättestor skillnad. Det känns skönt. Och det är också trevligt att ta det beslutet tillsammans. Det ger mig sinnesro, tillägger Eli.

”Alla barn förtjänar en rättvis chans i livet.
Om jag kan stötta dem till ett bättre liv är det självklart
att jag vill göra det.”

En rättvis chans i livet

Det betyder mycket för dem båda att deras arv går till en sak som sätter barnet i centrum.

– Barn föds oskyldiga. De har ju bara haft oturen att födas vid fel tidpunkt eller på fel plats. Och om till exempel alla barn i Kenya fick en rättvis chans i livet skulle det ju även smitta av sig på landets tillstånd. Då skulle Kenya bli ett bättre land på lång sikt. Alla barn förtjänar en rättvis chans i livet. Om jag kan stötta dem till ett bättre liv är det självklart att jag vill göra det, säger Eli.

Text: Iben Stjerne Christensen