Julshop

Vi använder cookies för att din läsarupplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer.

Opinion & Berättelser

Zambia: Kraften i en bulldeg

För två år sedan gick ingen av de nio barnen i skolan. Det här är historien om hur några säckar mjöl förändrade livet för en hel familj.

Varje morgon går mamma Ines, 44 år, upp klockan fem. Hon blandar stora mängder mjöl, socker och vatten till en deg som hon låter jäsa hemma i huset i Livingstone i Zambia. Därefter placerar hon degskålen på huvudet och går ner till marknaden. Där gräddar hon plåt efter plåt med bullar i sitt marknadsstånd. Bullförsäljningen har ändrat livet för hela familjen, berättar dottern Betty, 12 år.

– Förut åt vi bara en måltid om dagen, nu äter vi tre. Jag har också börjat gå i skolan. Det är väldigt bra, säger Betty.

MJÖL PÅ KREDIT

Tidigare behövde barnen hjälpa sin mamma på marknaden istället för att gå i skolan. Det saknades helt enkelt pengar till skolböcker och skoluniformer. Mjölet som Ines behövde för att kunna baka och sälja bullar köpte hon på kredit. Överskottet var så litet att det bara räckte till lite mat. Förutom sina egna barn ansvarade Ines också för sina barnbarn och ett grannbarn som hade förlorat sina föräldrar. Familjen åt knappt en gång om dagen.

– Situationen var väldigt svår och det kändes smärtsamt att inte kunna försörja familjen. Jag jobbade så hårt jag kunde för att mina barn skulle få ett bättre liv. Hela tiden försökte jag hitta sätt att tjäna pengar, så att barnen skulle slippa behöva tigga hos grannarna, säger Ines.

Det lilla som hennes make tjänade extra på ströjobb räckte inte långt.

TRE AVGÖRANDE FAKTORER

– Se på mig, suckar Ines. Jag har ju inte ens ett bra språk eftersom jag inte fick gå i skolan. Jag vill att mina barn ska få bättre förutsättningar. Jag vill att de ska få utbildning så att de kan försörja sig själva som vuxna. Nu har de äntligen möjlighet till det, vilket jag är djupt tacksam över, säger Ines medan hon tittar in i ugnen för att se att bullarna inte bränns vid.

Ines minns datumet väl. Den 21 juli 2016 gick familjen med i SOS Barnbyars familjeprogram, som förebygger att barn förlorar sina föräldrars omsorg. I Livingstone är 374 familjer och nästan 2 000 barn med i programmet.

För Ines och hennes familj var det framför allt tre saker som var avgörande:

  • SOS Barnbyar betalade för barnens skolgång.
  • Ines gick med i en av SOS Barnbyars sparlånegrupper.
  • Hon fick fyra 50-kilos mjölsäckar som lade grunden för en mer omfattande bullproduktion.

DRÖMMER OM ELEKTRISK UGN

Ines behöver inte längre köpa mjöl på kredit. Hon kan till och med lägga undan lite pengar vid sidan av. Hennes man följer numera oftare med till marknaden och familjen äter tre mål mat om dagen. Nu är åtta av barnen tillbaka i skolan.

– Jag klarar av att spara lite pengar. Målet är att köpa en elektrisk ugn. Så småningom får vi kanske råd att köpa ett större hus, säger Ines optimistiskt.

Idag sover de äldsta barnen hos grannen medan de yngre sover på filtar i ett av rummen. I det andra rummet sover Ines och hennes man. SOS Barnbyar ska nu ge paret ekonomisk vägledning i hur de kan utöka verksamheten och kanske starta ett eget bageri. Tanken är att se till så att familjen tryggt kan stå på egna ben, så att de så småningom kan lämna programmet.

VILL BLI LÄRARE

För dottern Betty betyder stödet från SOS Barnbyar inte bara att hon kan gå i skolan och att hon får ordentlig mat. Hon har också fått föräldrar som inte längre behöver lägga all sin tid på att oroa sig över familjens överlevnad. Nu tycker hon till och med att det är roligt att hjälpa till med bullbakningen en lördag. Ofta säljer de mellan 300–400 bullar om dagen, ibland säljer de även andra varor.

– Med utbildningen jag får nu så vet jag att jag kommer att kunna ta hand om mig själv som vuxen. Jag hoppas att jag en dag blir lärare, säger Betty.

Text: Kristin Stoltenberg
Foto: Paal Audestad