6 av 10 kommuner brister i stödet till omhändertagna ungdomar

När samhället – genom socialtjänsten – kliver in och omhändertar ett barn måste man också agera som en ansvarsfull förälder. Det gäller inte minst i övergången till vuxenlivet. En ny granskning från SOS Barnbyar visar att 6 av 10 svenska kommuner inte ger tillräckligt bra stöd i denna viktiga övergångsfas. Nu kräver SOS Barnbyar att unga som omhändertagits får det stöd de behöver, och att alla unga ges en ärlig chans till ett bra liv.

Ruth Amba Mboyo, som idag är 19 år, blev familjehemsplacerad första gången när hon var nio. Under tio års tid flyttade hon in och ut ur olika familjehem och jourhem. Att etablera sig i vuxenlivet med bostad, jobb och utbildning är extra svårt om man inte har stöd hemifrån, menar Ruth.

– Jag måste hitta bostad, söka jobb och bli självständig på egen hand. Om jag jämför med mina vänner så har de alltid någonstans att ta vägen, någon som alltid kommer öppna dörren för dem. Men jag måste klara mig helt på egen hand, säger Ruth Amba Mboyo.

Forskningen bekräftar bilden
Unga som någon gång under uppväxten omhändertagits av samhället och levt i familjehem eller HVB-hem lider oftare av psykisk ohälsa och har svårare att klara skolan än genomsnittet. Övergången till vuxenlivet, som är nog så utmanande för vilken ungdom som helst, blir extra svår när man saknar nätverket av stöttande vuxna. Det är inte ovanligt med ungdomar som bott på 15 olika familjehem men inte har kontakt med något av dem när de fyllt 18 år och flyttat ut.

Kommunerna brister i ansvaret

Det är kommunerna som ansvarar för stödet till unga som omhändertas, genom socialtjänsten. Men exakt hur stödet ser ut varierar stort. SOS Barnbyars nya granskning visar att 6 av 10 kommuner inte erbjuder ett tillräckligt bra stöd till omhändertagna unga i övergången till vuxenlivet. Dessa kommuner menar att de bara delvis ger det stöd som behövs.

– Det här är ungdomar som ofta haft det mycket tufft och flyttats runt mellan olika familjehem och HVB-hem under hela sin uppväxt. I vissa kommuner lämnas de vind för våg när de ska ta de första viktiga kliven på egen hand ut i vuxenlivet. Det är inte värdigt, säger Anna Ernestam, generalsekreterare för SOS Barnbyar.

Det bristande stödet är särskilt allvarligt när det gäller skolan. En majoritet av kommunerna erbjuder inte något särskilt stöd för att de unga som omhändertagits ska klara gymnasiet, trots att de flesta misslyckas med sin skolgång. Och 29 procent av kommunerna tillgodoser inte eller endast delvis hjälp med egen bostad. Flera kommuner menar att bostadsfrågan är svårlöst på grund av den utbredda bostadsbristen.

Kravet – skärp socialtjänstlagen

SOS Barnbyar vill nu att socialtjänstlagen ändras så att det blir tydligt vilka rättigheter barn och unga som omhändertagits har. Det måste också bli tydligt vilka skyldigheter kommuner har, inte minst från 18 års ålder och fram till 25 års ålder. Det finns flera länder, bland annat våra nordiska grannar, som har skarpare lagstiftning än Sverige. Anna Ernestam menar att frågan om bristerna i kommunernas stöd måste bli en valfråga i höst.

– Det är särskilt allvarligt att så många kommuner inte ger den typ av stöd som behövs för att ungdomarna ska klara skolan. Utan en fullständig gymnasieutbildning blir det mycket svårare att få jobb, hitta bostad och annat som hör vuxenlivet till, säger Anna Ernestam.