Barn nära frontlinjen saknar möjlighet att fly

Fyra år in i det fullskaliga kriget i Ukraina drömmer Serhii Lukashov, generalsekreterare på SOS Barnbyar i Ukraina, om fred. Han ser hur desperat situationen är för många barn och familjer, särskilt de som redan innan kriget var extra utsatta. De som saknar resurser att fly kriget och som är fast nära frontlinjen.

− Familjer i utsatthet — särskilt de nära frontlinjen eller i hårt drabbade regioner — saknar ofta möjlighet att fly. Deras barn är kvar och utsätts för konstant stress, avbrott i samhällsservice och isolering. Som en följd stängs många barn ute från en normal barndom och från full delaktighet i utbildning och socialt liv, säger han.

De långvariga strömavbrotten i många stora städer i landet, bland annat Kiev, Dnipro, Odessa och Charkiv, utgör ytterligare ett hinder för barn att skapa framtidshopp. Distansundervisningen, som många barn har varit beroende av, blir betydligt svårare att genomföra och i stället skiftar familjernas fokus till att överleva vintern utan el i många minusgrader.

− De långvariga strömavbrotten har en allvarlig påverkan på de mest utsatta familjerna, till exempel familjer med personer med funktionsnedsättningar, familjer med små barn och bebisar samt de som bor i höghus och inte kan ta sig ut när hissarna står stilla. Många hushåll saknar tillräcklig värme, belysning och fungerande utrustning.

Skapar en känsla av normalitet trots kriget

SOS Barnbyar finns på plats för familjerna och Serhii Lukashov anpassar alltid arbetet efter familjer och barns individuella behov. Ibland är ett socialt sammanhang och någon att prata med det viktigaste för en familj, och ibland är det basförnödenheter och möjlighet att undkomma kylan. Målet är att barn inte bara ska överleva — utan även fortsätta utvecklas, lära och må bra, även under extrema förhållanden.

− För barn erbjuder vi barnsäkra platser — inklusive underjordiska skyddsrum — där de får psykosocialt stöd, utbildningsaktiviteter, lek och socialt umgänge. Syftet är att skapa rutiner, trygghet och en känsla av normalitet trots den pågående krisen.

Nära frontlinjen, i Cherson, är verksamheten anpassad efter de ständiga attackerna.

− Våra medarbetare i Cherson driver ett litet socialt center och två underjordiska barnsäkra platser. De anpassar sig hela tiden, ändrar scheman och rutter för att inte utsättas för fara. De måste ofta avbryta aktiviteter för att ta skydd — men de återkommer varje dag.

Utöver stödet till barnen stöttar vi hela familjen med direkt stöd och vägledning i att hantera trauma, förlust och ekonomisk eller känslomässig utsatthet. Vi erbjuder rådgivning, resurser och praktiskt stöd.

Vi har även mobila team som når familjer nära frontlinjen och i ockuperade områden. De levererar förnödenheter, anordnar psykosociala aktiviteter och gör behovsbedömningar för individuellt anpassade insatser.

Trots kriget lever hoppet

Serhii sätter sitt hopp till fortsatt europeisk och internationell solidaritet. Han tror att det kan stoppa kriget, så att SOS Barnbyar i Ukraina kan stötta barnen till läkning och återuppbyggnad.

− Jag önskar en framtid byggd på solidaritet, ansvar och respekt för mänsklig värdighet. Barnen ska kunna återvända till en normal barndom, så att utbildningsluckor kan fyllas och trauman behandlas. Det verkliga arbetet — läkning och återuppbyggnad — börjar när striderna upphör.

Han ser även att mer skulle kunna göras för barnen och familjerna här och nu.

− Om vi hade mer resurser skulle vi kunna nå fler barn, höja kvaliteten och bättre svara på de fördjupade behoven.