Debatt: ”Dagens unga i Sverige kan inte vänta på framtidens socialtjänstlag.”

Socialtjänsten måste våga använda befintlig lagstiftning och kraftsamla, skriver Anna Ernestam, generalsekreterare för SOS Barnbyar som stöttar barn och unga, både i Sverige och utomlands, som riskerar att förlora eller har förlorat sina föräldrars omsorg.

Nästa sommar får Sverige en ny socialtjänstlag om allt går enligt regeringens plan. Förslaget har tagits fram efter åratal av utredningar och beredningsarbete. Tongångarna från kommunerna och den ideella sektorn lutar åt att de är positiva.

Det är glädjande att regeringen vill stärka barnrättsperspektivet, förbättra det förebyggande arbetet och höja kvaliteten inom socialtjänsten. Men när regeringen går in för ny lagstiftning är risken att den inte i tillräcklig stor utsträckning fokuserar på de akuta behov som finns idag.

Nyligen presenterade regeringen satsningar på barn och unga i höstens budget. Men den behöver göra mer här och nu i samarbete med civilsamhället

En ny rapport från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, visar att svenska myndigheter inte vågar agera i krislägen. Det vore en underdrift att kalla den verklighet unga människor lever i för ett krisläge. Den psykiska ohälsan ökar explosionsartat, allt fler drabbas av kriminalitet och våldsbrott och utsatta familjer står utan hjälp för att stoppa utvecklingen.

Socialtjänstens nuvarande verktyg är inte verkningslösa. Att invänta den nya lagen är något landets unga inte har råd med.

Socialtjänsten måste våga använda befintlig lagstiftning och kraftsamla för att åtgärda konkreta problem som redan idag hotar barns och ungas liv och framtid.

Regeringen genomför en satsning på 700 miljoner kronor på Sis-hemmen under nästa år. Det är bra – men utan tillräckligt stöd i samband med att en placering upphör, på till exempel SIS-hem, HVB-hem eller i familjehem, löper barn och unga hög risk att falla tillbaka i destruktiva mönster, med långsiktiga konsekvenser för både dem själva och samhället.

Eftervården behöver stärkas så att unga efter placering på Sis-hem, HVB-hem eller i familjehem får den hjälp de behöver för att bygga ett stabilt och självständigt liv. Möjligheten att stärka insatser inom det nuvarande systemet kräver inte ny lagstiftning.

Regeringen missar att säkra det så viktiga stödet för unga i samband med att en placering upphör.

Alla unga som lämnar samhällsvård bör erbjudas stöd upp till 25 års ålder. Att regeringen väljer att satsa 220 miljoner kronor, bland annat för att avhjälpa brister i familjehem och jourhem, är positivt. Men utifrån dagens allvarliga läge är det inte tillräckligt. Regeringen missar att säkra det så viktiga stödet för unga i samband med att en placering upphör.

Många familjer kämpar med problem som påverkar hur hela familjen mår. Tidiga och riktade insatser kan ha störst effekt. Familjeprogram som erbjuder stöd, vägledning och resurser kan stötta föräldrar att skapa en stabil och trygg miljö för sina barn, något som i sin tur kan förebygga allvarligare samhällsproblem längre fram.

Genom att stärka nuvarande program som bygger på beprövad erfarenhet och forskning, och göra dem tillgängliga för fler familjer, går det att minska risken för att dagens tioåringar hamnar i situationer där de skadar sig själva och andra.
Den senaste tidens våldsdåd visar att samhället inte har många år på sig att fånga upp och stötta barn i riskgrupper. Regeringens satsning i höstbudgeten på skolsociala team är bra, men fler omfattande åtgärder behövs. Idag saknas förebyggande och stärkande insatser som tar ett helhetsgrepp kring barnet och dess familjesituation.

En annan omedelbar åtgärd är att förbättra samarbetet med den ideella sektorn.

Att regeringen inte höjer ambitionsnivån mer än att precis som tidigare tilldela Socialstyrelsen 20 miljoner kronor per år som ska gå till barnrättsorganisationer i Sverige genom statsbidrag är för lite. Särskilt i ljuset av de stora utmaningar som samhället står inför.

Ideella organisationer och lokala initiativ har länge stått i frontlinjen när det gäller att möta de behov som socialtjänsten inte alltid hinner med.

Ideella organisationer och lokala initiativ har länge stått i frontlinjen när det gäller att möta de behov som socialtjänsten inte alltid hinner med. De har kunskap och förmåga att nå barn och unga på ett sätt som ofta är svårt för det offentligas organisationer.

Det är bra att regeringen satsar 20 miljoner kronor per år på försöksverksamhet med oberoende barnombud i civilsamhällesorganisationer. Inom SOS Barnbyar möter vi dagligen barn och unga med erfarenhet av placering i samhällsvård. De berättar att de ofta saknar en trygg vuxen som kan hjälpa dem att få sina röster hörda i kontakt med myndigheter och dem som fattar beslut. Därför växlar SOS Barnbyar nu upp organisationens verksamhet i Sverige med barnombud, för att säkerställa att placerade barn och ungas röster blir hörda i kontakten med myndigheter.

Genom att öka utbytet och upphandlingen av sociala tjänster från den ideella sektorn kan kommunerna snabbt få fram effektiva, lokala lösningar som möter dagens behov. Det är en resurs som samhället inte har råd att förbise.

Vi uppmanar regeringen och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) att inte bara fokusera på att modernisera lagstiftningen utan också omedelbart utnyttja de möjligheter som redan finns. Att avvakta den nya lagen är att sätta framtiden på paus – något Sverige inte har råd med när barn och ungas liv och framtid står på spel.

Dagens unga kan inte vänta på framtidens socialtjänstlag.

− Anna Ernestam, Generalsekreterare SOS Barnbyar Sverige