Bli fadder
Vi använder cookies för att din läsarupplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Vi använder cookies. Läs mer
Foto: Katerina Ilievska

Efter en lång tid fylld av misshandel hade Dasha och hennes dotter bara SOS Barnbyar att vända sig till.

Det var en kall och regnig söndag i November 2018 som Dasha och hennes dotter Anna plötsligt blev hemlösa. Dashas partner, tillika Annas pappa, kastade ut dem – en dag före Annas första födelsedag.

Dasha vände sig då till en vän. ”Hon sa att vi kunde bo hos henne, men att hon inte kunde möta upp oss förrän några timmar senare och föreslog att vi skulle vänta på henne i ett köpcenter.” Dasha ringde då en annan vän som gav henne kontaktuppgifterna till Katya, en socialarbetare på the Happy Baby social center som drivs av SOS Barnbyar. ”Katya var bortrest över helgen, men hon åkte direkt tillbaka för att möta upp oss. Jag kunde inte förstå eller tro på att någon skulle göra något sådant för vår skull.”

”Du är i säkerhet nu”
När kvällen kom flyttade Dasha och Anna in i centret. Där fick de mat, kläder, hygienartiklar – och säkerhet. Katya berättar att just känslan av att vara i säkerhet är det allra viktigaste i början.

”När en kvinna lämnar en våldsam relation måste hon få komma till en omgivning där hon känner sig trygg och säker. Annars smittar stressen lätt av sig till barnet. Här får mammorna tid att slappna av och känna sig bekväma, vilket är viktigt då de inte kan ta rationella beslut om de är stressade.”

Dasha berättar att både hon och hennes dotter skakade när de kom till boendet. ”Katya sa ’slappna av. Du är i säkerhet nu.’ Både jag och min dotter var båda väldigt stressade.” Den lilla flickan varken åt eller log på två dagar, inte ens på sin födelsedag.

Levde i förnekelse
Först nu, när hon närmar sig 30, säger Dasha att hon inser hur skadlig hennes relation faktiskt var. ”Vi dejtade under en lång tid. Mina föräldrar gillade honom aldrig, men de var rätt hårda och gillade sällan varken mina vänner eller relationer. Men med mig var han alltid perfekt.” Efter ett par år flyttade Dasha in hos sin pojkvän och hans föräldrar. Det dröjde inte länge innan hon blev gravid, något de båda verkligen längtade efter.

Dasha förklarar att hon undermedvetet vägrade se och acceptera de förändringar som skedde i deras relation. ”Han slutade arbeta efter att jag flyttade in och han höll mig borta från min familj och mina vänner. Sedan kom alkoholen. Jag avfärdade det första slaget i ansiktet som en olycka. Sedan blev våldet en daglig rutin.”

Foto: Katerina Ilievska

En plats för avkoppling
Anna är ett lugnt barn som älskar att gosa med sin mamma. Dasha säger att hon är ett helt annat, mycket lugnare barn idag. ”Jag inser att det är på grund av att jag förändrats. Att vara här innebär avkoppling för mig. Jag slappnar av psykiskt.”

”Jag är glad att vi inte längre är med honom. Det var en situation som bröt ned både mig och min dotter. Jag funderade på att lämna honom flera gånger, men jag hade inga pengar eller någonstans att ta vägen. Han slog mig, ofta framför Anna. Han krossade mig mentalt. Jag jobbade men hade inga pengar för han tog allt. Han fick mig att känns mig liten och värdelös. Men det är jag inte är och det är inte den miljö jag vill att min dotter ska växa upp i. Jag förstår allt det nu, för jag har fått tid och utrymme att slappna av och reflektera.”

Mental hygien
Hittills har Dasha bara deltagit på den gruppterapi som hålls på centret men berättar att hon nu inser att hon även behöver individuellt samtalsstöd. ”För några månader sedan skulle jag sagt nej. Det var en tid då det kändes jobbigt att ens vara inomhus. Det påminde mig om vad jag och Anna gått igenom. Men nu är jag i ett skede där jag förstår att individuellt stöd kommer hjälpa oss båda.”

Katya menar att det borde vara mycket vanligare och mer accepterat att gå i terapi än vad det är idag. ”Psykologiskt stöd är i grund och botten mental hygien, och vi borde ta lika bra hand om vår mentala hygien som den fysiska.”

Avgörande hjälp
Dasha berättar att om det inte hade varit för SOS Barnbyar så hade hon förmodligen gått tillbaka till sin partner. ”Jag har ingen i mitt liv som skulle gett mig den tid och utrymme jag behövt för att komma dit jag är idag. Mina föräldrar och mina vänner hade pressat mig till att ta beslut – och jag skulle ha tagit fel sådana.”

De senaste veckorna har Dasha återupptagit kontakten med sina föräldrar. ”De blev mer öppna när de började se de positiva förändringarna hos mig. Vi pratar om att flytta in hos dem om några månader.”

Dasha är förskolelärare men funderar på att skaffa sig ytterligare utbildning och kvalifikationer så att hon får fler jobbmöjligheter. En dag hoppas hon att hon och Anna kan skaffa ett eget hem där de kan bo tillsammans. ”Jag kan planera på det här sättet helt och hållet tack vare SOS Barnbyar. Det här är första och enda platsen där ingen dömt eller pressat mig. Vi får verkligen den hjälp vi behöver.”

Med ditt stöd kan vi hjälpa fler familjer som Dashas.
Varmt tack för att du är Familjefadder!

Du kan enkelt hantera ditt engagemang genom att logga in.