Forskning och kunskap om unga i samhällsvård

Tjej sitter i röd fåtölj.

SOS Barnbyar arbetar för att öka kunskapen och förståelsen för den här gruppens behov och rättigheter. ”Decent Work and Social Protection for Young People Leaving Care” är en rapport som gjorts av SOS Barnbyar tillsammans med Institute of Education för att öka kunskapen och förståelsen för care leavers behov.

Rapporten har granskat 12 länder som alla skiljer sig åt när det gäller politik, kultur och levnadsstandard. Ändå är det ungefär samma historia som berättas från alla håll. Barn som vuxit upp i samhällets vård och är på väg ut i vuxenlivet möter stora svårigheter med att få ett fungerande vuxenliv. Bristen på stöd från en egen familj utelämnar dem till att söka stöd från staten eller ideella organisationer. 18-åringar med skakig bakgrund, dålig självkänsla och inga kontakter i vuxenvärlden måste från en dag till en annan bli självständiga och självförsörjande vuxna, något som få lyckas med.

SOS Barnbyar verkar för att göra målgruppens röster hörda

Samtidigt som rapporter och vittnesmål, såväl internationellt som från tjänstemän och forskare inom Sveriges gränser vittnar om målgruppens situation, vet vi generellt sett för lite om hur det går för de här ungdomarna efter att de tagit klivet ut i ett självständigt vuxenliv. Detta eftersom det gjorts väldigt lite forskning kring deras situation. En orsak till det är att de flesta länder, Sverige inräknat, inte formellt sett erkänner dem som en särskilt sårbar och utsatt grupp i samhället. När ungdomarna slussas ut från samhällets vård så blir de därför osynliga i statistiken, och därmed svåra att studera som grupp. Det förhindrar till viss mån möjligheten att utvärdera vilka insatser som skulle vara de bästa för att unga som vuxit upp i samhällsvård ska kunna etableras i samhället och på arbetsmarknaden.

I SOS Barnbyars rapport, såväl som i annan svensk och internationell forskning, konstateras att för att möjliggöra goda livsvillkor för de här ungdomarna måste man börja arbeta systematiskt och planera inför den period som följer efter att de unga lämnar familjehemmet eller institutionen. Hjälp att hitta bostad, få kunskap som behövs för ett oberoende liv, och möjligheter till yrkesutbildning och arbetslivserfarenhet är exempel på behov som samhället kan och bör hjälpa till med.

Faktum är att situationen i Sverige inte är bättre än på andra håll. Tvärtom så har vi en sämre lagstiftning än till exempel övriga nordiska länder, USA och England, där barn som växer upp i samhällsvården har rätt till förlängt stöd flera år efter 18-årsdagen. Därför arbetar vi aktivt med att ge stöd till denna målgrupp i Sverige.

Läs mer

Två tjejer utomhus.

Intervju med sakkunnig

Vilket stöd du får efter 18-årsdagen om du vuxit upp i samhällets vård beror helt på vilken kommun du råkade placeras i. Många lämnas vind för våg. Bo Vinnerljung, professor vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, drar utifrån sin forskning slutsatsen att en tvingande lagstiftning måste till.

Läs hela intervjun med Bo Vinnerljung

Decent Work and Social Protection

Studien genomfördes i Cap Verde, Kroatien, Ecuador, Italien, Kosovo, Kirgizistan, Mexiko, Nicaragua, Togo, Tunisien, Uganda och Zimbabwe. Alla länder bekräftar att care leavers är en särskilt sårbar grupp som borde få mer stöd av samhället.

Läs rapporten här