”God omsorg är mycket mer än tak över huvudet och mat i magen”

För att kunna utvecklas behöver barn trygghet, en familj och kunna känna sig del av ett sammanhang. Det förstod SOS Barnbyars grundare Hermann Gmeiner redan på 40-talet och det var starten för SOS Barnbyars familjebaserade omsorg. – Med tiden har kunskapen om barns behov och utveckling ökat, och SOS Barnbyar har också utvecklat omsorgen och programmen för att långsiktigt tillgodose barnens behov, berättar Annika Billing, programchef på SOS Barnbyar.

Efter andra världskriget fanns det stora mängder barn som förlorat sina föräldrar. Många var helt ensamma, utan släkt som kunde ta hand om dem. På den tiden var den vanligaste lösningen att sätta barnen i barnhem, men redan på 1940-talet i Europa hade man förstått att barnhem var en dålig lösning för de här barnen.

– I värsta fall kan ett barnhem vara mer förvaring än omsorg. Barnen möter olika vårdare varje dag och det finns ingen vuxen att knyta an till eller skapa nära, trygga relationer med. Man visste också redan då att barn som växt upp på barnhem ofta hade en sämre utvecklingskurva än andra barn, att de ofta hade problem med sociala relationer och att de många gånger hade svårt att förstå och anpassa sig till samhället utanför barnhemmet när de blev vuxna, säger Annika Billing, programchef SOS Barnbyar.

Man förstod med andra ord att barn behöver mer än tak över huvudet, mat i magen och kläder på kroppen för att kunna utvecklas till fungerande vuxna. I Österrike fanns en ung läkarstuderande, Hermann Gmeiner, som tänkte att det måste finnas andra alternativ för de barn som förlorat sina föräldrars omsorg, och det blev starten för SOS Barnbyar.

– Vad Hermann Gmeiner och hans medarbetare förstod var att barn behöver en familj att växa upp i, de behöver ständig närvaro av trygga fungerande vuxna, som kan se varje enskilt barns behov. Och de förstod att syskon behöver växa upp tillsammans, fortsätter Annika Billing.

Så nära biologiska familj som möjligt

Att ge omsorg som är så nära som möjligt en biologisk familjs omsorg var, och är grunden för SOS Barnbyars familjeliknande omsorg. Sedan starten 1949 har kunskapen och förståelsen för barns utveckling och behov ökat. I takt med den ökade kunskapen har SOS Barnbyar utvecklat sina omsorgsprogram.

– Idag har vi inom federation 70-års erfarenhet av omsorg av barn som många gånger levt i mycket svår utsatthet. Idag vet vi att alla barn, och även vuxna, behöver bli sedda för den de är. Barn ska inte behöva anpassa sig till vad de tror att vuxna vill ha av dem. Det skapar otrygghet och kan bidra till psykisk ohälsa. Barn behöver vuxna omkring sig som har förståelse för barnets enskilda behov, och den förståelsen kan den vuxne bara få om den tillbringar lång tid tillsammans med barnet.

– SOS Barnbyars omsorg fortsätter att utvecklas, berättar Annika Billing. Egen erfarenhet, forskning, externa experter och ökad kunskap och förståelse för barns behov och rättigheter är bidragande faktorer till utvecklingen. Men de som verkligen står för utvecklingen av omsorgen, det är barnen och ungdomarna själva.

Barn och unga i vår omsorg är idag delaktiga i utvecklingen av våra program, bland annat har vi ett internationellt ungdomsråd som är med i vårt internationella strategiarbete. Deras delaktighet har bidragit till att vi fattar bättre, mer hållbara beslut och har bland annat lett till att vi integrerar allt fler barnbyar i närsamhället, det vill säga att familjerna lever i lägenheter eller i hus i en by eller stad. På så sätt får barnen en naturlig förankring i samhället, och förståelse för hur det fungerar.

Men en av de kanske allra största förändringarna, menar Annika Billing, är SOS Barnbyars preventiva arbete i de familjestärkande programmen, det vill säga arbetet för att stötta familjer i utsatthet så att barn inte ska behöva förlora sina föräldrars omsorg på grund av bland annat fattigdom. Barn mår bäst av att växa upp med sin biologiska familj och barn ska inte behöva placeras i barnhem eller liknande för att föräldrarna inte har råd att försörja dem. Många familjer i utsatthet kan ge sina barn omsorg om de får stöd i att kunna försörja sig. Många gånger kan de också behöva stöd i sitt föräldraskap, då fattigdom och okunskap gör att föräldrarna kan sakna verktyg för att kunna, och orka se sina barns behov.

Arbetet gör skillnad

Idag stöttar SOS Barnbyar även pappor i deras föräldraskap, så att familjer inte ska behöva splittras på grund av våld. Det finns också ungdomsprogram för de barn som är på väg att bli unga vuxna, och som behöver förberedas för ett självständigt vuxenliv. I ungdomsprogrammen finns allt från ungdomsboenden till yrkesskolor och samarbeten med näringsliv, så att ungdomarna kan få praktikplatser eller sommarjobb.

– Vi har idag större förståelse för behoven hos unga vuxna som växt upp utan föräldrars omsorg. De här ungdomarna saknar väldigt ofta de nätverk som vi andra tar för givet, exempelvis vuxna som hjälper till med att skaffa sommarjobb, som kan låna ut lite pengar, eller som kan hjälpa till med att söka utbildningar. Alltför ofta behöver ungdomarna bli vuxna väldigt snabbt, med väldigt lite, eller inget stöd från vuxenvärlden. Den svenska programavdelningen har arbetat hårt för att utveckla ”leaving care” inom federationen och vi kommer att fortsätta att göra det.

För alla de som stöttar SOS Barnbyars arbete, faddrar, företag, sponsorer – gör pengarna skillnad?

– Absolut! svarar Annika Billing. Barnen i vår omsorg hade haft liten, eller nästan ingen möjlighet, till en fungerande framtid utan stöd. Tack vare alla de som stöttar vår verksamhet kan barn i svår utsatthet utvecklas till självständiga, självförsörjande vuxna. Det gör skillnad för människan, samhället och för världen i stort.

Text: Cecilia Nauclér
Foto: SOS Arkiv