Grekland: Förstärkta insatser för barn på flykt

– Vi är mycket oroliga för barnen i lägret. De lever i extremt utmanande och ovärdiga förhållanden, ingen förtjänar att leva under de här omständigheterna. Lägret var tänkt att vara tillfälligt och upprättades bara för det syftet. Nu måste de stanna till hösten 2021, fortsätter Popi Gkliva.

Lek och lärande – och psykosocialt stöd

Satsningen består av psykosocialt stöd och anpassade aktiviteter där lek och lärande står i fokus. Hittills har barnen inte fått lämna lägret av säkerhetsskäl, kopplat till såväl covid-19, som de spänningar som funnits på ön senaste månaderna.
– Vi arbetar för att garantera barns säkerhet och är också oroliga för att närvaron skapar negativa reaktioner i lokalsamhället runt lägret, betonar Gkliva.
– Samtidigt är det viktigt för barnens psykiska hälsa att de får några timmar från vardagen i lägret.

Undervisning för att nå fler

I det gamla Kara Tepe-lägret bor familjer som bedöms vara extra utsatta och sårbara, däribland flera barn med olika typer av funktionsvariationer. Trots att myndigheter vid flera tillfällen sagt att lägret ska stängas är det fortfarande öppet och nästan 300 barn och vuxna förflyttades dit före jul. SOS-teamet arbetar också med dessa familjer och har bland annat utvidgat undervisningen där genom att utöka klasserna. Undervisning pågick även över julhelgen och många elever fortsatte delta i verksamheten. Undervisning och olika typer av utbildningsinsatser sker även vid SOS Barnbyars dagcenter på fastlandet. På grund av pandemin har många av aktiviteterna ställt om och sker nu online.

En särskild satsning har gjorts på utbildning för ensamkommande barn och unga, och SOS Barnbyar har fått till ett partnerskap med skolministeriet gällande distansutbildning för ensamkommande barn och unga, för att nå de som befinner sig i isolerade områden och annars inte skulle ha tillgång till utbildning. Utmaningen ligger i att anpassa utbildningen utifrån elevernas olika nivåer, eftersom vissa har haft långa glapp i sin utbildning och vissa aldrig ens gått i skolan. Just nu nås 242 barn och unga genom insatsen – och antalet förväntas öka.

Hem för de allra mest utsatta

Flera barn som bodde i flyktinglägren och av olika skäl saknat en förälders omsorg, har kunnat förflyttas till våra barnbyar i Grekland. Före jul flyttade fyra barn in, två barn förra veckan och nästa vecka kommer ytterligare fem barn. I nuläget bor 20 barn där och sannolikt kommer fler förfrågningar från myndigheterna eftersom det inte finns några andra aktörer i landet som kan ta emot barn under åtta år.
– Glädjande nog kunde två av barnen lämna barnbyn och återförenas med sin mamma i Nederländerna förra veckan, berättar Gkliva.
Återförening för familjer som splittrats är en viktig del i SOS Barnbyars nödhjälpsprogram, i de fall där situationen är tillräckligt säker för barnet.

Stöd för personal

SOS Barnbyar bidrar också till utbildning av yrkesverksamma som arbetar med ensamkommande barn på flykt. Det gör dem bättre rustade att hantera den svåra situation barnen befinner sig i.

Råd till myndigheter

Den grekiska inrikesministern, ansvarig för migration, efterfrågade nyligen ett möte med SOS Barnbyar i Grekland för att diskutera situationen och möjligheterna att ta hand om barn på flykt. Tack vare SOS Barnbyars långa erfarenhet och väl beprövade modeller för att säkra situationen för barn utan föräldrars omsorg, har vi en särställning och djup kunskap om till exempel skydd av barn som de vill veta mer om. Vid mötet ska också diskuteras SOS Barnbyars nödhjälpsprogram för familjer där familjer får direkt stöd vid akuta katastrofer, och vikten av att de anpassas till varje specifik situation och behov.

Foto: Alea Horst

Arbetet på plats – det här gör vi

SOS Barnbyar erbjuder stöd till barn och familjer på flykt i Grekland sedan 2015, både på öarna Lesbos och Kreta samt på fastlandet. Utbildning utgör en viktig del i detta stöd, dels utifrån lärande- och utvecklingsperspektiv, men även psykosocial hälsa, eftersom undervisning står för något normalt och tryggt i en situation starkt präglad av stress och oro.

Förutom coronapandemin har programmen haft en rad olika utmaningar under året, bland annat kopplat till politiskt maktspel och hårdare asyllagar, samt en brand i lägret Moria som ledde till att 12 000 människor förlorade allt – av det lilla de hade kvar. Efter branden förflyttades flera av de ensamkommande barnen till en av barnbyarna på fastlandet och några av de mest sårbara familjerna togs in i det ”gamla” lägret i Kara Tepe. Programmet finansieras till största del av Akelius Foundation.