”Lagstifta om eftervård för unga i samhällsvård”

Ett eftervårdsprogram skulle förändra liv, minska utsatthet och spara miljarder visar vår nya rapport, skriver Petra Nyberg, programchef för SOS Barnbyar, i Dagens Samhälle.

Varje år placeras omkring 25 000 barn och unga i samhällsvård – i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), eller särskilda ungdomshem drivna av Statens institutionsstyrelse (Sis). Det sker ofta till följd av brister i hemmet eller den ungas beteende.

En placering är ett djupt ingrepp i ett barns liv. Samhället tar på sig ett ansvar som borde sträcka sig längre än till 18-årsdagen. Men i praktiken upphör stödet ofta just där och då – på tröskeln till vuxenlivet.

Forskningen är enhällig: unga som lämnar samhällsvård har betydligt högre risk att hamna i arbetslöshet, psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Många saknar stabilt boende, försörjning och vuxenstöd. Trots detta finns inget lagstadgat krav på eftervård – det vill säga stöd med boende, utbildning och arbete när placeringen avslutas. I dag avgörs stödet av vilken kommun den unge råkar bo i. Det är ett oacceptabelt lotteri, där barns framtid snarare avgörs av geografi än av behov.

Men det behöver inte vara så. SOS Barnbyars rapport ”Vinsten av att satsa på unga som lämnar samhällsvård” som släpps i dag visar att ett strukturerat eftervårdsprogram inte bara skulle stötta de unga – det skulle dessutom vara lönsamt.

För varje investerad skattekrona får samhället tre kronor tillbaka. Det handlar om minskade kostnader för sjukvård, rättsväsende och försörjningsstöd, liksom ökade skatteintäkter från unga som får möjlighet att arbeta och försörja sig. Mätt med metoden ”social return on investment” (SROI) blir resultatet 3:1 – ett tydligt kvitto på att rätt stöd i rätt tid gör skillnad både mänskligt och ekonomiskt.

Sverige är i dag det enda nordiska landet utan lagkrav på eftervård. Två statliga utredningar – SOU 2015:71 och SOU 2023:66 – har föreslagit reformer, men förslagen har blivit liggande. Det är svårt att förstå, med tanke på att bristen på eftervård kostar samhället miljarder varje år. Att inte agera är inte bara ett svek mot de unga – det är ett slöseri med resurser, framtid och livschanser.

Vi vet vad som krävs. Vi vet vad det kostar att låta bli. Ändå händer ingenting.

SOS Barnbyar uppmanar därför regeringen att omedelbart agera genom att:

• Införa ett lagstadgat krav på behovsprövat eftervårdsstöd upp till 25 års ålder.
• Förlänga möjligheten att bo kvar i familjehem eller stödboende till 23 års ålder.
• Ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer och samla statistik.
• Utvärdera kommunernas arbete för att identifiera effektiva metoder.
• Införa ett riktat statsbidrag till kommunerna i väntan på lagändring.

Frågan är alltså inte om vi har råd att införa eftervård. Frågan är om vi har råd att låta bli.

Petra Nyberg
Programchef, SOS Barnbyar