SOS Barnbyar Logo Orange
Opinion & Berättelser

Barnombudsmannen: ”Alla barn har samma rättigheter”

För två år sedan blev FN:s barnkonvention svensk lag. Men hur bra följer svenska kommuner och myndigheter lagen och vad kan göras för att arbetet ska förbättras – inte minst för de familjer som nu återförenas genom det familjestärkande program SOS Barnbyar bedriver i Göteborg? För att ta reda på det bjöd vi in till ett samtal med bland andra Barnombudsmannen.

Under de två år som gått sedan lagen trädde i kraft har Barnombudsmannen arbetat aktivt för att öka kompetensen hos kommuner och myndigheter om vad barnkonventionen innebär och hur den ska användas i daglig verksamhet. Bland annat så har man tagit fram programmet Barnrätt i praktiken.

Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin. Foto: Magnus Sandberg

 

– Barnkonventionen är inte någon ”extragrej” utan en lag som ska följas, och den gäller för all offentlig verksamhet. Det innebär också att vi kan utkräva ansvar av staten, men också av alla som staten delegerat ansvaret till, inklusive privata vårdgivare och skolor, konstaterade Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin när hon medverkade på ett seminarium som anordnades av SOS Barnbyar inom ramen för det familjestärkande programmet.

Men trots att lagen finns så följs den inte fullt ut. Inte minst handlar det om att barnen själva måste komma till tals inför beslut som berör dem. Myndigheter ska inte ta generella beslut för stora grupper av barn, utan måste alltid se till det individuella barnets behov och rättigheter.

– Här ser vi att det återstår mycket att göra, även om det också finns kommuner som kommit långt i sitt arbete. Framför allt så måste man ta hänsyn till vad barnet tycker när utredningar görs om honom eller henne. Man måste se barnet som rättighetsbärare, inte bara att barn behöver skydd. Här duger det inte att hänvisa till att myndigheten saknar tid och resurser, fortsätter Elisabeth Dahlin.

”Man måste se barnet som rättighetsbärare”

Bristen på samverkan mellan olika myndigheter är ytterligare en sak som Barnombudsmannen tittar på och här är förvaltningslagen väldigt tydlig: myndigheter ska samverka med varandra och det gäller inte minst olika kommuner. Det dåliga samarbetet mellan kommunerna och hur det drabbar de återförenade familjerna, är också något som AMIF-programmets mentorer har erfarenhet av.

– Vi får ofta anledning att ta upp bristerna i våra kontakter med olika myndigheter och de fel och problem vi påtalar kan ju också drabba andra, inte bara de familjer vi arbetar med. Orsaken till problemen är till stor del det system vi skapat i Sverige där olika myndigheter inte pratar med varandra, konstaterar Zeinab Elsaneh som är en av familjementorerna.

Rättighetsperspektivet utgör grunden för SOS Barnbyars arbete med familjeåterföreningen. En viktig del i arbetet är därför att se till så att kommunernas handläggning fungerar så rättssäkert som möjligt.

– Alla barn i Sverige har samma rättigheter och all kommunikation från myndigheter måste utgå från barnets rättigheter. Barn ska till exempel få veta varför de genomgår olika undersökningar, fortsätter Zeinab Elsaneh.

Daniel Filipsson, kommunalråd i Alingsås, som också deltog på det seminarium som anordnades av det familjestärkande programmet, efterlyste för sin del ökad kunskap:

– Det saknas riktning och praxis som underlättar för att kommunerna ska förstå vad barnkonventionen handlar om. Konsekvenser blir att frågorna hanteras som vilka ärenden som helst. Vi ser också en allt större frånvaro av statlig struktur i kommunerna, vilket i sin tur försvårar möjligheterna till samarbete, konstaterade han.

Christian Eberstien, kommunalråd i Lerum, höll med om att det inte alltid varit lätt för kommunen att få till ett samordnat arbete där barnets rättigheter står i centrum:

– Barnets rätt och hur vi tillvaratar det är en central fråga som vi måste greppa om. I vårt fall så har folkhälsostrategin en övergripande roll i kommunen. Vi har ett övergripande beslut om att få till ett bättre samarbete och ett ökat lärande. Samarbete med civilsamhället har varit lyckosamt, de ”petar oss i sidan” när vi inte lyckas. Nu i måste vi också få till ett ökat samarbete med andra myndigheter, fortsätter han.

Text: David Isaksson
Foto: Pixabay

Bakgrund

SOS Barnbyar driver mellan perioden 20-01-01 – 22-12-31 ett projekt som medfinansieras av Europeiska Asyl, Migrations- och Integrationsfonden AMIF. Projektets målsättning är att bidra till en mer effektiv integration av tredjelandsmedborgare* i det svenska samhället genom att erbjuda målgruppen stöd kring områdena samhällsorientering, anställningsbarhet och föräldraroll. Projektets målsättning är även att bidra till ökade förutsättningar för samordning i myndigheters service till familjer. Sedan september 2021 arbetar, förutom projektets tre familjementorer, även en integrationspedagog.

*Tredjelandsmedborgare är lagligen bosatta i Sverige utan svenskt medborgarskap och för projektet avser målgruppen föräldrar/familjer som ankommit till Sverige på anknytning/återförening till ensamkommande ungdomar.