Mahdi är en av de många ungdomar som tvingades ta familjeansvar när föräldrarna anlände till Sverige, flera år efter honom. Ansvaret blev så tungt att han till slut fick ont i magen av att bara kolla posten. Idag får hela familjen stöd från SOS Barnbyars familjestärkande program så att föräldrarna stärks – och Mahdi får vara den ungdom han har rätt att vara.
Mahdi kom till Sverige som ensamkommande. När hans familj anslöt några år senare var det Mahdi som hade koll på hur samhället fungerade. Han blev den i familjen som fick betala räkningar och ha kontakt med myndigheter. Men ansvaret blev för tungt.
– Man har en klump i magen på väg hem från skolan för man undrar vilken hög med papper som ligger på köksbordet idag, berättar Mahdi.
Andra ungdomar i liknande situation berättar ”att hjälpa föräldrarna är som att leda en blind” och ytterligare en ungdom beskriver det så här:
”Det kommer papper efter papper, och förstår man inte dem så kommer det en faktura.”
Det osäkra boendet som rör många av familjerna, gör situationen än mer osäker.
”Vi har ingen bostad så vi måste flytta runt väldigt mycket. Det är svårt för min familj”, berättar en annan ungdom med liknande bakgrund som Mahdis.
Stöttning och ökad samordning
Eftersom många ungdomar var tvungna att hjälpa sina föräldrar med praktiska frågor kände flera av dem en stark press att axla vuxenrollen i familjen. Syftet med det familjestärkande program är därför att underlätta för nyanlända föräldrar att komma in i det svenska samhället, sedan de återförenats med sina barn.
Andreas Johansson är projektledare på SOS Barnbyar i Göteborg. Han menar att projektet på ett tydligt sätt visar på bristande samarbete mellan olika myndigheter:
– Pressen på ungdomarna är väldigt stor. Därför behöver vi få till en ökad samordning mellan olika myndigheter så att föräldrarna kan återta sin vuxenroll och ungdomarna fokusera på skolan, säger Andreas Johansson.
Rent konkret handlar det om att Mahdi fick en plats i ungdomsprogrammet med en egen mentor som stöttar i till exempel skolarbetet, sam
hällsorientering och att söka arbete. För föräldrarnas del har liknande stöd erbjudits, med en familjementor som bland annat hjälper till att förklara beslut och begrepp familjen berörs av, kontakta handläggare och boka tider.
– De här insatserna är något som alla tjänar på – inte minst det svenska samhället i stort, konstaterar Andreas Johansson.
Projektet Stöd vid familjeåterförening möjliggörs med medfinansiering av Asyl-, migrations- och integrationsfonden.
Text: David Isaksson
Fotnot: Intervjucitaten kommer från den kartläggning som gjorts i början av projektet.
