Vikten av trygghet vid krig och katastrof

Den senaste månaden har barn och familjer i Sudans huvudstad Khartoum tvingats utstå extremt våld på grund av en konflikt mellan två väpnade grupper. Situationen har förvandlat staden, med fem miljoner invånare, till en krigszon. Då är en trygg plats för barn helt avgörande.

Många flyr nu från huvudstaden. Familjer som redan levt under hot en längre tid, behöver nu också kämpa mot minskad tillgång till mat, vatten och sjukvård. Priserna för att leva och bo har skjutit i höjden på grund av tvåsiffrig inflation, politisk oro och klimatkatastrofer. Familjer som redan hade det svårt, har fått det ännu sämre. Våldsvågen har förvärrat situationen ytterligare. Mitt bland explosioner och skottlossning kan föräldrarna varken arbeta eller få tillgång till mat och vatten. Dagarna är en ständig kamp. De som drabbas hårdast är barnen.

Thomas Odera, som ansvarar för arbetet i Sudan på SOS Barnbyar, säger att förutom näringsriktig mat, tak över huvudet och hälsovård, behöver barnen känna sig trygga och lugna sig hos sina familjer.

– Det är viktigt att ha föräldrar som finns där och ger kärlek och tröst. Särskilt i krigstid, för att skydda dem från de negativa effekterna som annars kan uppstå.

– Barn och ungdomar som inte har en trygg vuxen i närheten, får bära hela bördan själva. De oroar sig för sin säkerhet, de saknar trygghet och kan vara extremt rädda och ångestfyllda. Ensamma vet de inte hur de får tag i humanitärt stöd, som till exempel hälsovård och utbildning, och de kan bli övergivna och utsatta för fara, säger han.

Barnens situation i Sudan
Enligt uppgifter från Unicef 2019 är de vanligaste orsakerna till att barn i Sudan förlorat föräldrarnas omsorg fattigdom, väpnade konflikter och flykt. Av landets cirka 23 miljoner barn bor 82 procent i en familj, medan 3,5 procent har saknar föräldrars omsorg, lever på gatan, ingår i väpnade grupper eller tvingats till barnarbete.

Mer än 600 människor har dött i de pågående striderna och över 5 000 har skadats. Det innebär att ännu fler barn nu står utan föräldrar eller någon som kan ta hand om dem.

Orso Muneghina, chef för SOS Barnbyars globala expertgrupp för mental hälsa och psykosocialt stöd, säger att konflikter gör det svårare för barn som saknar föräldrars omsorg, eller riskerar att förlora den.

– De här barnen kanske inte får det känslomässiga stöd och stabilitet som en familj ger, vilket gör det svårt för dem att hantera de svåra saker som konflikten skapar, säger Orso.

Han har själv bott i Sudan i fem år fram till 2015.

– De kan känna sig mer oroliga, rädda och osäkra på vad som kommer att hända med dem. Utan en stabil och trygg familj är de utlämnade mot krigets negativa inverkan på deras mentala hälsa.

Barn som riskerar att förlora föräldrars omsorg kommer från familjer som redan lever på bristningsgränsen. Efter att ständigt ha utsatts för svåra utmaningar, har de ingen motståndskraft kvar när en situation som den här uppstår. Att leva mitt i en konflikt är inget nytt för det sudanesiska folket. Konsekvensen är att familjerna inte hinner återhämta sig förrän en ny konflikt uppstår – och de måste fly igen.

SOS Barnbyar i Sudan har stöttat barn i utsatthet sedan 1970-talet. Nästan alla barn som växer upp i barnbyn har blivit lämnade på grund av stigmat för barn som föds utanför äktenskapet. Ogifta mammor överger sina nyfödda barn på gatorna på grund av rädsla för att bli straffad och utfryst i samhället.

Under konfliktens första dagar evakuerade SOS Barnbyar i Khartoum alla familjer i barnbyn, efter att väpnade styrkor ockuperat lokalerna. Familjerna flyttade senare till säkrare platser utanför staden. De familjer som är med i det familjestärkande programmet har fått kontantbidrag via mobila banktjänster, för att överleva och kunna hålla ihop.

Familjer splittras
Förutom i Khartoum pågår intensiva strider i de närliggande städerna Bahri och Omdurman. I den västra regionen Dafur – ett oroligt område som har drabbats av en utdragen konflikt i över två decennier – förekommer också våld. FN uppskattar att den senaste tidens strider har tvingat över 200 000 människor att fly från Sudan till grannländerna, medan 700 000 människor har tvingats fly inom landet.

Många barn och ungdomar kan komma att skiljas från sina familjer, fly eller förflyttas. De riskerar att bli rekryterade av väpnade grupper, utnyttjas, överges, utnyttjas till barnarbete, människohandel eller att giftas bort.

– Det kan vara mycket omskakande för barn att separeras från sina föräldrar. De kan känna sig oerhört rädda, oroliga och hjälplösa, säger Orso.

– De här upplevelserna kan ge problem som psykologiska trauman, ångest eller depression. Hur mycket separationen påverkar barnets mentala hälsa kan dock vara olika för varje barn. Det beror på hur gammalt barnet är, hur länge separationen varar och vilket stöd de får under och efter separationen, säger han.

Kolossala humanitära behov
Barnen i Sudan drabbas dubbelt. Deras situation var svår redan innan konflikten – nu försvåras situationen ytterligare. Man räknar med att fler än 8,5 miljoner barn i Sudan är i behov av humanitärt stöd på grund av konflikter och klimatförändringar. Uppgifter från Unicef visar att 7 miljoner barn i skolåldern inte går i skolan. En del tvingas arbeta för att försörja sina familjer och 2,7 miljoner saknar tillgång till näringsriktig mat eller lever med undernäring.

Skolor är livsviktiga för barn som lever i kris. De får inte bara färdigheter och kunskaper för att kunna bygga upp sina samhällen igen när krisen är över, skolan skyddar även barnen från trauman och övergrepp. Men de nya striderna har lett till att många fler barn har tvingats hoppa av skolan.

För varje dag en flicka inte går i skolan minskar chanserna att hon över huvud taget återvända till skolbänken, i ett land där 34 procent av flickorna gifts bort innan de är 18 år och 12 procent gifter sig innan de är 15 år (State of the World’s Children Report 2019).

Att gå vidare
Just nu arbetar SOS Barnbyar med att förmedla humanitära insatser till familjer som drabbats av konflikten i Sudan. För barn som står helt ensamma är det en prioritet att hitta alternativa omsorgsformer eller släktingar som kan erbjuda dem en stabil och stöttande miljö. De behöver människor som kan ge dem känslomässigt stöd och få dem att känna sig trygga.

Orso säger att man måste tänka på att återuppbygga samhällsstrukturer som stöder barns utveckling, som skolor och sjukhus så att barn och ungdomar som saknar föräldrars omsorg eller riskerar att förlora den, ska kunna bygga upp sina liv igen.

– Även i de svåraste situationerna har barn förmågan att resa sig, i alla fall om de befinner sig i en stöttande och trygg miljö, säger Orso.

– Men de barn som upplevt betydande och långvarigt lidande kan behöva ytterligare hjälp och mer fokuserat stöd. Det är viktigt att deras behov upptäcks och att lämplig vård ges.

Det här gör vi vid krig och katastrofer:

• Säkrar långsiktig tillgång till rent vatten, god hygien och sanitet (WASH).
• Ger stöd i form av livsmedel och direkta kontantbidrag.
• Upprättar säkra platser där barn ges tillfälligt skydd och erbjuder psykosocialt stöd till barn och deras familjer.
• Hjälper till att återförena barn som kommit ifrån sina familjer.
• Stärker invånarnas försörjningsmöjligheter och därmed skapar förutsättningar för samhällen att återhämta sig efter katastrofen.

Foto: SOS Barnbyar i Sudan
Text: Anne Kahura