Almedalen 2023: Varför struntar samhället i unga som lämnar samhällsvård?

Under Almedalen förra veckan anordnade vi ett seminarium med titeln, ”Varför struntar samhället i unga som lämnar samhällsvård?”. Då diskuterade vi tillsammans med en panel bestående av representanter från Miljöpartiet, Liberalerna, regeringen, SKR och Socialstyrelsen att unga som lämnar samhällsvård och som ska stå på egna ben efter att ha varit placerade på stödboenden, i familjehem eller på HVB-hem är bortprioriterade och bortglömda i dagens samhälle. Varför är det så, vilka utmaningar möter de unga och hur kan samhället göra ett bättre jobb i att stötta dem?
– Barn och unga som flyttar från sin placering förväntas klara sig själva och vara självständiga. Sen när de behöver hjälp, så har de ingen att prata med. Medan andra barn som bor med sina föräldrar flyttar när de är redo att flytta och skulle de behöva hjälp kan de ringa sina föräldrar, säger Lwam Afewerki, ambassadör för SOS Barnbyar och ungdom som nyligen har lämnat samhällsvård.
SOS Barnbyar vill uppmana kommuner att göra mer utifrån den befintliga lagstiftningen och vill även på lång sikt se en förändring i socialtjänstlagstiftningen, så att den blir ännu tydligare och att krav stärks och förtydligas. Idag ser arbetet väldigt olika ut från kommun till kommun och många unga får inte det stöd de behöver.
– Vi anser att vi inte kan låta slumpen avgöra om barns rättigheter ska tillgodoses i Sverige idag. Vi brukar säga att få föräldrar avsäger sig föräldraskapet när barnet fyller 18 år. Särskilt inte om man har en oro för sitt barn. Så vi undrar varför samhället gör det. När samhället har åtagit sig ett ansvar för ett barn, så måste det ansvaret löpa hela vägen, säger Linnea Baksås Martinsson, barnrättsjurist på SOS Barnbyar.
Jan Jönsson, Liberalerna, tycker att en förtydligad lagstiftning kan lösa problemet.
– Om vi får en lagstiftning där man faktiskt måste ta ett ansvar som kommun upp till 23 års ålder, så tror jag att problematiken med att de bara släpps från 18 årsdagen, det tror jag att man säkert kommer kunna komma till rätta med. Sen finns det en massa andra problem, som det kanske inte kommer att räcka för, säger han.
Ett problem SOS Barnbyar upplever är att intresset för frågan är svalt hos politiker. Det höll stora delar av panelen med om.
– Det är en liten, liten del av de placerade barnens behov som man har berört nu och man har gjort det i kontexten av kriminalitet och trygghet. Men frågan är mycket större och behöver ett större utrymme i den politiska debatten, säger Maria Moraes, Miljöpartiet.
Carina Ohlsson, EU-parlamentariker, håller på att utreda problematiken och säger:
– Nu när jag har fått upp ögonen för de här barnen och unga så ger jag mig aldrig. Jag kommer följa upp så att alla verkligen gör det de ska.
SOS Barnbyar stöttar unga som lämnar samhällsvård i ungdomsprogram i Stockholm och Göteborg. Ta reda på mer om programmen här.
Text, bild och filmklipp: Kristina Wärngård
Dela inlägget
Publicerad: 2023-07-04
Liknande

Artikel
Ungas röster lyfts i samhällsdebatten
Vårt ungdomsråd spelar en avgörande roll i att påverka och bidra med sina erfarenheter i viktiga samhällsfrågor. Linnea Baksås Martinsson, barnrättsjurist på SOS Barnbyar, berättar om ungdomsrådets arbete och deras viktiga insats i att forma remissvar.
Läs mer här
Artikel
Så stärker vi barnrättsperspektivet hos Socialstyrelsen
Sedan ett år tillbaka har SOS Barnbyar varit en del av Socialstyrelsens råd för barn och unga. Här arbetar vi för att sätta barn och ungas behov och perspektiv i centrum och påverka viktiga beslut.
Läs mer här
Artikel
Vår syn på regeringens förslag om sänkt straffrättsålder
Tisdagen den 28 januari tog justitieminister Gunnar Strömmer emot ett förslag om skärpta straff för unga lagöverträdare. Den statliga utredningen föreslår bland annat att straffbarhetsåldern sänks från 15 år till 14 år vid särskilt allvarliga brott. Det gäller brott med minimistraffet fyra år eller mer. Förslaget är tidsbegränsat och föreslås gälla i fem år.
Läs mer här