Barn behöver mer än skydd när krisen slår till

Hur kan ett liv i långvarig kris eller konflikt påverka ett barns emotionella, mentala eller sociala utveckling?
– Det finns tydliga bevis för att uppväxt i konflikt har långvariga konsekvenser för barn. Det påverkar inte bara deras känslomässiga och mentala välbefinnande, utan också deras hälsa, utbildning och framtida möjligheter i livet. Idag lever mer än ett av sex barn i konfliktområden, och över 50 miljoner barn går miste om skolgång på grund av krig och flykt. Barn påverkas både av det de ser och upplever, och av den stress som drabbar deras familjer och samhällen.

När föräldrar pressas till bristningsgränsen av krisens påfrestningar och grundläggande samhällsfunktioner kollapsar, förlorar barn de trygga platser, rutiner och den omsorg de behöver för att växa och känna sig säkra. Dessa effekter är djupa och ofta osynliga, men de formar ett barns framtid på alla tänkbara sätt.

Finns det långsiktiga effekter eller utmaningar som barn möter – sådana som inte alltid är synliga eller allmänt förstådda?
– Absolut. Forskning om negativa barndomsupplevelser (Adverse Childhood Experiences, reds anm) och om tidig utsatthet och toxisk stress, visar att när barn utsätts för rädsla, våld och osäkerhet under lång tid, kan effekterna vara livslånga – och till och med gå i arv till nästa generation. Dessa konsekvenser är inte alltid synliga. Många barn kämpar inte bara med stress eller oro. De kan bära på skam, misstro, känslomässig avstängdhet eller uppleva en identitetskris. Att växa upp i en miljö där våld blir en normalitet förändrar hur barn relaterar till andra och hur de föreställer sig sin framtid. Dessa tysta sår påverkar självförtroende, lärande, relationer och hopp. En sån sak påverkar inte bara liv utan hela samhällen, långt in i framtiden.

Hur arbetar SOS Barnbyar för att stödja barns utveckling och välmående i långvariga krissituationer?
– SOS Barnbyar finns på plats före, under och efter kriser vilket innebär att vi inte bara reagerar, vi stannar kvar. Det ger oss både ansvar och möjlighet att följa barn, familjer och samhällen när de förbereder sig, hanterar och bygger upp igen. I långvariga kriser är vår prioritet att återställa känslan av trygghet, stabilitet och tillhörighet. Vi skapar säkra platser för lärande, lek och gemenskap, och arbetar med vårdnadshavare och samhällen för att stärka de rutiner och relationer som hjälper barn att känna sig trygga igen. Vi arbetar också för att tidigt identifiera barn som behöver stöd och öka tillgången till vård genom att utbilda personer i lokalsamhället, eftersom endast en liten andel av barn med vanliga psykiska besvär får hjälp i många konfliktdrabbade länder. Vår roll är inte bara att stödja återhämtning, utan att stärka lokala system så att barn kan må bra långt efter att krisen försvunnit från nyhetsflödet.

Om du fick dela ett budskap med världen om hur kriser påverkar barn över tid – vad skulle du säga?
– Just nu är det en osäker tid, antalet barn som lever i konflikt har aldrig varit högre – enligt UNICEF är fler än 473 miljoner. De långsiktiga konsekvenserna för våra samhällen kommer att bli förödande. Det är akut att mänsklighet och motståndskraft blir centrala i den politiska diskussionen, inte något som hamnar vid sidan av. Att låtsas något annat är att förneka den kris som redan pågår.