EU − Säkra framtiden för människor som flytt Ukraina!
Barn som flytt Ukraina behöver trygghet i EU även i framtiden. När EU:s massflyktsdirektiv löper ut om ett år riskerar barn och familjer att hamna utanför samhället. Tillsammans med runt 130 andra organisationer uppmanar vi EU:s ledare att ta fram framtidssäkra lösningar. Så att barn och familjer får leva i trygghet med tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård och arbetsmarknaden − och att barn utan föräldrars omsorg får stöd även i framtiden.

EU:s massflyktsdirektiv löper ut den 4 mars 2025, och EU:s ledarskap behövs omgående säkerställa att miljontals människor som flytt Ukraina har fortsatt tillgång till rättigheter och inkludering i Europeiska unionen.
Som 131 organisationer i civilsamhället uppmanar vi EU att i god tid föreslå samordnade, kollektiva och framtidssäkra alternativ för övergången från ett tillfälligt skydd. Utan en gemensam europeisk strategi riskerar miljontals människor att bli papperslösa och förlora tillgången till rättigheter, skydd och andra samhälleliga tjänster. Nationella myndigheter kommer sannolikt att bli överbelastade och mycket av det integrationsarbete som utförs av regeringar, kommuner, frivilligorganisationer och volontärer riskerar att gå förlorat.
Agera nu för att förhindra svårigheter senare
Med mindre än ett års skydd kvar står människor nu med de praktiska och känslomässiga konsekvenserna av en osäker framtid. Vissa behöver registrera barn i skolan utan att veta om de kan slutföra skolåret, andra kämpar för att säkra arbete eller bostad om deras tillstånd löper ut i mars 2025.
Denna osäkerhet kan leda till att människor återvänder i förtid till Ukraina, där många människor saknar tillgång till samhällsviktiga tjänster och dagligen utsätts för säkerhetsrisker. Det kan också leda till massansökningar om asyl och andra uppehållstillstånd, vilket leder till eftersläpningar och försenad tillgång till skydd.
- EU måste agera för att planera och samordna övergången från tillfälligt skydd, för att förhindra osäkra återvändanden, förlust av uppehållsstatus eller onödig press på migrationssystemen, och för att ge myndigheter, civilsamhället och fördrivna personer möjlighet att förbereda sig.
- Personer på flykt måste informeras och rådfrågas om de alternativ som står till buds.
Vikten av ett enat svar från EU
Om massflyktsdirektivet upphör utan ett gemensamt europeiskt svar kan tillgången till rättigheter för människor som flytt Ukraina variera drastiskt mellan medlemsstaterna.
Migrationsministrarna konstaterade i januari att:
”att anta 27 olika nationella lagstiftningar i detta ämne skulle vara kontraproduktivt, resultera i sekundära rörelser och orsaka osäkerhet.”
Utan gemensamma standarder finns det risk för en kapplöpning till botten när det gäller rättigheter och samhällsviktiga tjänster. I många länder finns det inga eller få lämpliga tillstånd tillgängliga. Detta kan särskilt missgynna personer i utsatta situationer – t.ex. statslösa, flyktingar och asylsökande som flytt från Ukraina, romer, personer med omsorgsansvar och äldre – som riskerar att förlora sin nuvarande tillgång till rättigheter omdirigeras till dåligt anpassade uppehållstillstånd eller bli papperslösa.
- EU bör prioritera en gemensam och koordinerad strategi för att förhindra att människor blir papperslösa eller byter till tillstånd med färre eller andra rättigheter.
- Parallellt bör medlemsstaterna säkerställa tillgång till uppehållstillstånd på olika grunder, inklusive non-refoulement, asyl, arbete och privatliv.
Se framåt mot framtiden
Om ovanstående åtgärder inte kan vidtas i tid, skulle en ytterligare förlängning av massflyktsdirektivet – som för närvarande diskuteras – vara en viktig nödlösning för att säkerställa fortsatt tillgång till status och rättigheter. Årliga och fragmentariska förlängningar av tillfälligt skydd riskerar dock att vidmakthålla en osäkerhet som hindrar fördrivna personer från att planera för sin framtid, vare sig i Ukraina eller i EU. EU har en rad alternativ för mer hållbara lösningar som bör undersökas parallellt med en eventuell förlängning.
- EU bör sträva efter framtidsbestämda lösningar som erbjuder minst samma standard av rättigheter som massflyktsdirektivet, och som skyddar åtminstone samma grupper av människor.
- Lösningar bör utvecklas som kan gynna andra som innefattas av massflyktsdirektivet i framtiden.
- Dessa lösningar bör bygga på personer på flykts behov och erfarenheter från civilsamhället och andra intressenter som bistår dem.
Dela inlägget
Publicerad: 2024-03-07
Liknande

Artikel
Ungas röster lyfts i samhällsdebatten
Vårt ungdomsråd spelar en avgörande roll i att påverka och bidra med sina erfarenheter i viktiga samhällsfrågor. Linnea Baksås Martinsson, barnrättsjurist på SOS Barnbyar, berättar om ungdomsrådets arbete och deras viktiga insats i att forma remissvar.
Läs mer här
Artikel
Så stärker vi barnrättsperspektivet hos Socialstyrelsen
Sedan ett år tillbaka har SOS Barnbyar varit en del av Socialstyrelsens råd för barn och unga. Här arbetar vi för att sätta barn och ungas behov och perspektiv i centrum och påverka viktiga beslut.
Läs mer här
Artikel
Vår syn på regeringens förslag om sänkt straffrättsålder
Tisdagen den 28 januari tog justitieminister Gunnar Strömmer emot ett förslag om skärpta straff för unga lagöverträdare. Den statliga utredningen föreslår bland annat att straffbarhetsåldern sänks från 15 år till 14 år vid särskilt allvarliga brott. Det gäller brott med minimistraffet fyra år eller mer. Förslaget är tidsbegränsat och föreslås gälla i fem år.
Läs mer här