Lyckoforskaren: Därför mår du bra av att ge

En del har kanske vuxit upp med det gamla talesättet ”det är saligare att giva än att taga”. Men varför är det så? Vad sker egentligen i kroppen? Och blir man verkligen lyckligare av det?
– Ja, svarar lyckoforskaren Ragnhild Bang Nes.
Hjärnan belönar

Människan är flockdjur och vi hade inte överlevt historiskt om vi inte hade hjälpt varandra. Dessutom känns det bra. Och det är inte en tillfällighet, enligt Ragnhild Bang Nes. Hon är psykolog och arbetar som forskare vid Folkhälsoinstitutet och är amanuens vid universitetet i Oslo.
– Experiment visar att aktiviteten i belöningssystemet i hjärnan ökar när man ger, eller gör något bra för någon annan, säger Ragnhild Bang Nes.
Fem om dagen!
Att ge av sin tid, engagemang, eller uppmärksamhet är så centralt att Rådet för psykisk hälsa har det som en av fem vägar till ökad livskvalitet. Dessa fem är baserade på forskning och kallas för vardagsglädjens fem, ett slags ”fem om dagen” för ett bättre liv.
- Anknyta till andra
- Vara aktiv
- Vara uppmärksam
- Fortsätta att lära och utvecklas
- Att ge
Att ge, sammanfogar människor och ger en ökad känsla av tillhörighet, glädje och gemenskap. Kanske lär vi oss nya saker eller är aktiva som många faddrar, givare och frivilliga i SOS Barnbyar är. Och plötsligt kan vi checka av alla fem punkterna.
– Givarbeteendet hänger samman med de andra faktorerna som vi vet bidrar till ett bra liv, säger Ragnhild Bang Nes.
Lägre effekt av att få
Men varför är det då bättre att ge än att få?
– Ibland kan det kännas svårt att vara den som tar emot. Folk kan uppleva att man hamnar i en slags beroendeställning till givaren, eller känner att hon eller han blir kontrollerad. När vi tittar på det hälsobringande i att ge eller att få, visar forskning att det ger flest positiva hälsoeffekter av att ge – dessutom gagnar det också mottagaren, säger Ragnhild Bang Nes.
Instinkt hos bebisar
Att bry sig om andra ligger så djupt i vår biologi att till och med små barn automatiskt sträcker ut sin hand när de ser att andra inte har det bra. Det sker redan innan barn har utvecklat den strategiska delen av hjärnan. Man kan se samma sak hos apor.
Om vi tittar på vuxnas hjärnor, speciellt hos människotyper som drivs av att hjälpa andra, har forskarna sett positiva effekter av att också skänka pengar. Även om man själv inte valt att ge så kan det utlösa en aktivitet i hjärnan, kopplat till belöning. Den aktiviteten ökar när man ger frivilligt. Det är särskilt i accumbenskärnan, ett område som ingår i hjärnans belöningssystemet, man ser aktivitet.
Data från över en miljon tillfrågade i mer än 150 länder visar att ge till andra, i bemärkelsen gåvor till ett gott syfte, är en av sex indikatorer för att känna tillfredsställelse i livet, enligt FN:s World Happy Report.
Den svåra lyckan
Men kan det bli för mycket lycka? Idag är jakten på lyckan central i många självhjälpsböcker. Vi pratar om unga som ”generation prestation” och deras längtan efter likes på alla arenor i livet. Psykiater Finn Skårderud pratar om ”plikten att vara lycklig” där lyckan flyttar sig från att vara en möjlighet till att bli en kravfylld uppgift. Ragnhild Bang Nes delar denna oro.
– Att strategiskt fokusera på sin egen lycka kan paradoxalt nog göra att man är mindre benägen att finna den. När du blir upptagen av ditt eget lyckoprojekt, glömmer du andra omkring dig. Det är i kontakten – bandet och interaktionen – med andra som många gånger bidrar till känslan av att man lever ett gott liv. Lyckan ligger inte i en dyr handväska eller i polerade fasader. Den är däremot en biprodukt av att man har gjort något bra, exempelvis för andra, säger hon.
Tillhörighet och mening
– Jag använder ordet lycka mindre och mindre. Ett gott liv däremot, har många fler dimensioner. Lycka blir lätt individualiserat, och uppfattas ofta som något mer kortvarigt. Att vara något för någon annan sätter livet i ett större sammanhang. Jag har sett i min egen släkt hur mycket engagemang det finns i ett fadderskap. Man är del av något större. Det ger tillhörighet och mening. Den insikten är viktig att vi alla bär med oss, inte minst för den generation som nu växer upp.
Källor: Helliwell/Aknin: Expanding the social science of happiness. Harbaugh/Mayr/Bughart: Neural responses to Taxation and Voluntary Giving Reveal Motives for Chariable. Dunn/Aknin/Norton: Spending money on others promote happiness.
Text: Kristin Stoltenberg
Dela inlägget
Publicerad: 2021-04-08
Liknande

Artikel
SOS Barnbyar svarar på remiss om ökad säkerhet och trygghet på SiS-hem
SOS Barnbyar har i en remiss svarat på förslagen i utredningen Ds 2024:26, som handlar om ökad säkerhet och trygghet på SiS-hem. SOS Barnbyar är starkt kritiska till utredningen och avvisar den i sin helhet. Anledningen är att flera av förslagen strider mot barns och ungas mänskliga rättigheter.
Läs mer här
Artikel
SOS Barnbyar svarar på remiss om ”mellantvång”
SOS barnbyar har fått möjlighet att skicka in en remiss och svara på utredningsförslagen som presenteras i ”En lag om insatser inom socialtjänsten till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas”. SOS Barnbyar är kritiska till förslagen som presenteras i utredningen, bland annat för att flera av åtgärderna som föreslås saknar ett tydligt barnrättsperspektiv.
Läs mer här
Artikel
Barnens skador ruinerar familjer
På sjukhus i Ukraina finns skadade, traumatiserade barn. På nätterna bryts tystnaden av flyglarmen, som påminner om kriget de inte klarat sig ifrån. Den fysiska smärtan vittnar om traumat de varit med om. Ett trauma som kan ta många år för barnet, och hela familjen, att återhämta sig från.
Läs mer här