Julshop

Vi använder cookies för att din läsarupplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer.

Opinion & Berättelser

Iyanas mamma dog mitt framför ögonen på henne

Iyana och hennes barnbymamma Clarence sitter vid bordet och gör läxorna.

Iyana får hjälp med läxorna av sin barnbymamma Clarence. 

Iyana, som idag är nio år gammal, växte upp med sin ensamstående mamma. Så när Iyanas mamma blev allvarligt sjuk blev det ombytta roller och Iyana blev den omhändertagande föräldern. När det inte fanns något att äta hemma tiggde hon mat från grannar och förbipasserande, ofta gråtandes av hunger.

En av alla de dagar då Iyana behövde ta sin mamma till sjukhuset, rullade sjuksköterskan plötsligt iväg sjuksängen som mamman låg i. Vad Iyana då inte förstod, var att hennes mamma hade dött mitt framför ögonen på henne. Iyana, då fem år gammal, visste inte ens vad döden var.

Utan någon släkting som kunde ta hand om den lilla flickan var Iyana plötsligt helt ensam. Då tog SOS Barnbyar Iyana under sina vingar och välkomnade henne i barnbymamman Clarences kärleksfulla familj.

”Iyana hade tynat bort och hennes ögon var trötta och matta”, berättar Clarence.

Den första tiden i sin nya familj var omtumlande och svår för Iyana. Hon var avståndstagande och känslig för kontakt med andra människor. Under en lång period grät hon sig till sömns och på dagarna höll hon sig för sig själv. När andra barn försökte skapa kontakt med henne blev hon upprörd och utåtagerande.

Kärlek och omtanke – en främmande känsla

Iyana hade vuxit upp i rollen som omsorgsgivare, så att möta kärlek och omtanke från människor, och speciellt barnbymamman Clarence, var väldigt främmande för henne. Men Clarence gav inte upp och tillsammans med stöttning från socialarbetaren Claudia kunde de nå Iyana i hennes egen takt.

”Jag har jobbat med många barn som likt Iyana haft många traumatiska upplevelser, så jag visste hur jag kunde bemöta henne. Under våra samtal uppmanade jag henne bland annat att rita; att sätta bilder på vad hon faktiskt kände i hjärtat. Sedan diskuterade vi teckningarna och det blev tydligt att hon saknade sin biologiska mamma obeskrivligt mycket. Iyana visste inte heller vad döden var så jag beskrev de olika stegen i livet för henne. Det tog månader av samtal och uppmuntran för Iyana att komma ur sitt skal och börja socialisera”, berättar Claudia.

I hennes nya familj fick nu Iyana uppleva en barndom hon aldrig förut upplevt, och för första gången i sitt liv gick hon i skolan.

”Jag är väldigt glad över att ha fått ett nytt hem, snälla syskon och en kärleksfull mamma. Hon och jag pratar med varandra och hon lyssnar på mig. Hon frågar hur jag mår och vad jag drömmer om, hur det är i skolan och vilka mina vänner är. Jag gillar det, säger Iyana.

Att få växa upp i ett kärleksfullt hem har gett Iyana en chans att upptäcka sig själv, att hitta glädje och drömma om vad hon vill. Trots att hon kanske aldrig kommer kunna bearbeta allt från sina första år i livet, vilket kan ge känslor av förlust och sorg, har hon ett helt liv framför sig, fullt av möjligheter.

”Jag vill bli sjuksköterska när jag blir stor. Jag vill rädda liv och ta hand om dem som lider”, berättar Iyana.

 

Nu behöver vi ditt viktiga stöd för att kunna hjälpa ännu fler barn som Iyana. Ge din gåva idag. Swisha din gåva till 9002296.