SOS Barnbyar Logo Orange
Opinion & Berättelser

Så stöttar Olha barn i Kiev som drabbats hårt av kriget

Vår psykolog Olha Penzur jobbar med barn som drabbats av kriget. Hon finns på plats i Kiev och stöttar barn när de ska bearbeta den fruktansvärda situationen och anpassa sig till sin nya verklighet och vardag. Så här säger hon.

Pojke i motljus tittar ut genom fönstret.
Foto: Matthias Ziegler

Jag erbjuder individuell rådgivning och grupprådgivning åt föräldrar och barn. Halva dagen går åt att bedöma barnens och familjerna behov och halva dagen åt att ge rådgivning individuellt och i grupp.

Mina kolleger och jag arbetar med familjer som lever under svåra förhållanden, familjer som fördrivits inom landet och familjer som har levt under ockupation. Vi arbetar med alla familjer och barn som påverkats av kriget och behöver stöd.

En kvinna sitter framför en grupp med barn
En av våra psykologer i en gruppsession i Ukraina. Foto: SOS Barnbyar Ukraina

Just nu arbetar vi i vårt program i Kiev med 366 familjer och 706 barn, vilket är dubbelt så många som för ett år sedan.

Barnen behöver stöd i att anpassa sig till sin nya verklighet och nya omgivning. De behöver också psykosocialt stöd för att hantera sin oro. Barnen behöver framför allt fysiska övningar och andningsövningar som syftar till avslappning för att minska sina stressnivåer och lätta på den press de känner.

Barnens beteendeförändringar visar sig genom två helt motsatta reaktioner. Den ena är ”frysningstillståndet”, då barnen drar sig tillbaka i sig själva och slutar eller har få interaktioner med jämnåriga och föräldrar. Den andra är ett tillstånd av hyperaktivitet, ett hysteriskt tillstånd – barnen kan inte kontrollera sina känslor, de har snabba och frekventa humörsvängningar, sömnproblem osv. Båda tillstånden har fysiska uttryck, inte bara känslomässiga.

Barnen behöver stöd i att
anpassa sig till sin nya verklighet
och nya omgivning.

Jag kan dela med mig av ett exempel: Mamman till en tolvårig pojke märkte förändringar i hans beteende. Pojken började frysa mitt i en rörelse, han gjorde allting i mycket långsammare takt och glömde ofta bort saker. Pojken började också oroa sig för sin mamma och hennes hälsa. Den här familjen flydde undan kriget från Donetskregionen.

Hans stress- och ångestnivå var så hög att det var svårt för honom att plocka enkla föremål under rådgivningen. Hans fantasi krossades, och fantasi spelar en mycket viktig roll när det gäller att övervinna trauman.

Så vi började arbeta med honom för att frigöra sina känslor. Det första steget var andningsövningar. Detta gav positiva resultat och jag fortsatte med andra metoder. Nu mår pojken mycket bättre.

Stödet är avgörande, och stödet till barnen måste också ske genom stöd till föräldrarna. Vi måste hjälpa föräldrarna att stabilisera sig. Ångest, stress och press kan övervinnas endast med konstant och stabilt stöd. Om barnen har stabila vuxna omkring sig kommer de att kunna återhämta sig snabbare.