Artikel

Så kan stödet till utsatta unga förbättras

Stödet för unga som lämnar samhällsvård har stora brister. Det är en grupp som gång på gång bortprioriteras av politiker och samhället i stort. Den statliga utredningen För barn och unga i samhällsvård presenterades den 6 november. I den finns flera förslag på hur stödet för de här unga kan förbättras. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har här en chans att bli den politiker som går från ord till handling. Handling som kan leda till en ljusare framtid för hundratals ungdomar varje år, skriver Petra Nyberg, tillförordnad generalsekreterare på SOS Barnbyar.

Tjej i SOS Barnbyars ungdomsprogram.

Du är fortfarande 17 år, men din 18-årsdag närmar sig. Du har vuxit upp i familjehem därför att du blev misshandlad som liten. Du är en av de drygt 26 000 unga som enligt Socialstyrelsen varje år samhällsplaceras. Samhället har varit din förälder. Men nu är det tre månader kvar innan du blir myndig. Då måste du lämna familjehemmet. Samhället är om nittio dagar inte längre din förälder. Du står därför inför flera livsavgörande beslut. Vart ska du ta vägen? Hur ska du försörja dig? Och hur ska du hinna med skolan medan du försöker lösa de andra frågorna? Det är i detta glapp som unga som lämnar samhällsvård befinner sig.

Unga som varit samhällsplacerade löper ökad risk för arbetslöshet, hemlöshet och psykisk och fysisk ohälsa som vuxna. En studie från SNS som kom under hösten visar också att unga som varit i samhällsvård löper 5 till 20 gånger högre risk att dömas till fängelse än barn som aldrig varit i samhällsvård. Och deras utanförskap är dyrt. En individ som aldrig kommer in på arbetsmarknaden beräknas kosta samhället mellan 12 – 15 miljoner under en livstid. Unga som lämnar samhällsvård måste därför – både av samhällsekonomiska och känslomässiga skäl – få stöd och förutsättningar att skapa självständiga liv.

SOS Barnbyars nya rapport Glappet och den statliga utredningen För barn och unga i samhällsvård landar i samma slutsats. Unga som lämnar samhällsvård behöver ett starkare stöd. Därför uppmanar SOS Barnbyar nu socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall att genomföra den statliga utredningens förslag. Förslagen måste inkluderas i den nya socialtjänstlagen som regeringen presenterar 2024.

Förslagen som den statliga utredningen presenterar och som SOS Barnbyar stödjer är:

  • Att socialnämnden ska pröva behovet av fortsatt vård inför att barnet fyller 18 år. Den statliga utredningen menar också att behovet av fortsatt vård inte ska vara beroende av den ungas skolgång eller placeringsform.
  • Att den så kallade eftervården för unga som lämnar samhällsvård ska ingå i en skälig levnadsnivå för unga upp till 25 år. Skälig levnadsnivå ska innebära att få känslomässigt stöd och stöd med frågor som rör boende, utbildning, arbete, ekonomi, tandvård samt hälso- och sjukvård.
  • Att socialnämnden ska underrätta barn och unga om deras rättigheter till stöd efter avslutad samhällsvård.

 

Forskarkåren är enig om det bristande stöd Sverige ger den här gruppen unga. Sverige är sämst i Norden på att fånga upp dem på väg ut i vuxenlivet. De ungas situation har även utretts tidigare. 2015 presenterades också en statlig utredning med bra förslag på ett förbättrat stöd. Men de förslagen ignorerade den dåvarande regeringen.

Att samhället och makthavare inte lyckats skapa ett bättre skyddsnät för den här gruppen är ett stort misslyckande. Det är också ett välkänt, länge uppmärksammat och väldokumenterat misslyckande. Dessutom – som SOS Barnbyars nya rapport visar – finns det inte heller någon politisk oenighet om problemet. Men det tillåts ändå fortgå.

SOS Barnbyar uppmanar därför socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall att:

  • Säkra stödet för unga som lämnar samhällsvård, baserat på den nyligen presenterade statliga utredningen För barn och unga i samhällsvård, som även går i linje med SOS Barnbyars rekommendationer.
  • Se till att förslagen som stärker stödet för unga som lämnar samhällsvård är med i den nya socialtjänstlagen som regeringen presenterar 2024.

 

Riksdagspartierna, forskning, civilsamhället och minst två statliga utredningar är överens. Men nu räcker det med ord. Nu krävs handling. För en ljusare framtid. Regeringen och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har bollen. Det är öppet mål. Det är bara att rulla bollen i nät.

Petra Nyberg, tillförordnad generalsekreterare, SOS Barnbyar

Debattartikeln publicerades i UNT.

Foto: Maja Brand

Dela inlägget

Publicerad: 2023-12-12

Liknande

Artikel

Vår syn på regeringens förslag om sänkt straffrättsålder

Tisdagen den 28 januari tog justitieminister Gunnar Strömmer emot ett förslag om skärpta straff för unga lagöverträdare. Den statliga utredningen föreslår bland annat att straffbarhetsåldern sänks från 15 år till 14 år vid särskilt allvarliga brott. Det gäller brott med minimistraffet fyra år eller mer. Förslaget är tidsbegränsat och föreslås gälla i fem år.

Läs mer här

Artikel

Barnombud är den viktiga vuxna som står upp för barnet

Nu är vårt pilotprojekt med barnombud i gång! Vår barnrättsjurist förklarar varför barnombuden behövs, vad vi vill uppnå – och hur arbetet ska följas upp.

Läs mer här

Artikel

Näringsliv och civilsamhälle starkare tillsammans

Den växande sociala oron och utanförskapet bland unga är en utmaning som alla i Sverige måste ta på allvar. Det är hög tid för näringslivet och civilsamhället att inse att gemensamma investeringar i samhällets stabilitet och trygghet är avgörande för allas vår långsiktiga framgång, skriver Lars Brånn, affärsområdeschef Resiliens, Ramboll Sverige och Anna Ernestam, generalsekreterare SOS Barnbyar Sverige.

Läs mer här