Samhället sviker ungdomar
Förra veckan släppte vi rapporten Glappet som handlar om situationen för unga som lämnar samhällsvård i Sverige. Den belyser glappet som finns mellan målgruppens behov och det begränsade stöd som erbjuds idag, samt vad som krävs för att minska glappet. I samband med rapportsläppet anordnade vi en konferens där de unga själva fick dela sina erfarenheter och experter, forskare och politiker diskuterade vägen fram.

– Samhället sviker idag dessa barn och unga på alla nivåer, säger Carina Ohlsson, särskild utredare för Utredningen om barn och unga i samhällets vård, under konferensen.
Under konferensen påtalade ungdomarna de stora skillnaderna de upplever mellan Sveriges kommuner, vilket bara kan lösas om man lagstiftar kring ämnet på nationell nivå.
− Det är ett väldigt lotteri för de här barnen, var de placeras, säger Carina Ohlsson.
Ungdomarna säger även att de inte var redo när de var tvungna att lämna samhällsvård.
– Jag skulle vilja ha mått bra psykiskt innan jag bodde själv. För sen känner man sig ensam, har mycket ansvar för att betala hyra och hitta en lägenhet, säger Lwam, som flyttade när hon var 21. Ali, som också nyligen lämnat samhällsvård håller med:
– Jag kände nu är jag vilse. Det kändes verkligen inte bra, säger Ali.
Jan Jönsson, gruppledare och oppositionsborgarråd för Liberalerna i Stockholms stad, håller med om bilden och beskriver Socialtjänstens arbete med dessa ungdomar som bristfälligt.
– Socialtjänsten är väldigt akutstyrd i många fall. Man har mycket fokus på själva placeringen, men sen när den väl är gjord går man vidare till nästa barn. Det är då det blir så att man släpper ansvaret, säger han.
Ulrika Westerlund, riksdagsledamot socialutskottet och talesperson för barnrättsfrågor för Miljöpartiet, har efter möten med SOS Barnbyar lämnat en motion för bättre stötta ungdomar som lämnar samhällsvård.
– Det är väldigt få personer som står på egna ben som 18-åringar, även om man har haft optimala förutsättningar, säger hon.
Alireza, som nyligen har lämnat samhällsvård, menar att förändringarna behöver komma snabbt.
– Jag har sett kompisar, som har gått från att vara jätteskötsamma personer till någon som gömmer sig från polisen inom sex månader, säger han.
Se hela konferensen nedan.
Ta del av GlappetStort tack till alla som deltog i konferensen!
Dela inlägget
Publicerad: 2023-12-12
Liknande

Artikel
Ungas röster lyfts i samhällsdebatten
Vårt ungdomsråd spelar en avgörande roll i att påverka och bidra med sina erfarenheter i viktiga samhällsfrågor. Linnea Baksås Martinsson, barnrättsjurist på SOS Barnbyar, berättar om ungdomsrådets arbete och deras viktiga insats i att forma remissvar.
Läs mer här
Artikel
Så stärker vi barnrättsperspektivet hos Socialstyrelsen
Sedan ett år tillbaka har SOS Barnbyar varit en del av Socialstyrelsens råd för barn och unga. Här arbetar vi för att sätta barn och ungas behov och perspektiv i centrum och påverka viktiga beslut.
Läs mer här
Artikel
Vår syn på regeringens förslag om sänkt straffrättsålder
Tisdagen den 28 januari tog justitieminister Gunnar Strömmer emot ett förslag om skärpta straff för unga lagöverträdare. Den statliga utredningen föreslår bland annat att straffbarhetsåldern sänks från 15 år till 14 år vid särskilt allvarliga brott. Det gäller brott med minimistraffet fyra år eller mer. Förslaget är tidsbegränsat och föreslås gälla i fem år.
Läs mer här