Effekterna av polykrisen

Flera kriser inträffar samtidigt runt om i världen. Från de fortsatta effekterna av covid-19-pandemin och den extrema press på levnadskostnader som många känner av, till de många komplexa och utdragna krigen, klimatkrisen och naturkatastroferna. Dessa överlappande situationer är starkt sammankopplade och får katastrofala följder för de som är mest utsatta. Barn och ungdomar – särskilt de som inte har, eller som riskerar att förlora, sina föräldrars omsorg – hamnar alltför ofta i kläm och drabbas av de värsta konsekvenserna.

SOS Barnbyar arbetar i närmare 140 länder och är närvarande på många av världens svårast utsatta platser, där en mängd olika faktorer, inklusive krig och våld, samverkar för att skapa extrema trauman.

– Polykrisen är idag en betydande faktor som försvårar livet i många samhällen runt om i världen, inte bara på den fattigaste kontinenten, Afrika, utan även i Asien, Latinamerika och här i Europa, säger Dr Dereje Wordofa, ordförande för SOS Childrens Villages International.

– När samhällen påverkas och människor förflyttas eller går igenom svårigheter är det alltid barnen som drabbas hårdast, eftersom de är den mest sårbara delen av befolkningen, fortsätter Dereje.

Studier visar att över 2,4 miljarder barn [1], som lider av ojämlikhet, exkludering och förtryck, fortfarande är i behov av adekvat socialt skydd. Polykrisen har bara förvärrat de historiska utmaningar som många barn fortfarande står inför. Exempelvis ledde covid-19-pandemin till att omkring 10,5 miljoner barn [2] förlorade omsorgen från en vuxen.

Faimy Carmelle Loiseau, nationell chef för SOS Barnbyar i Haiti, känner alltför väl till hur svårt det är att ta hand om barn och stödja familjer mitt i kaoset av flera kriser.

– Haiti hade redan ekonomiska problem. Det hade politiska problem. Men vi brukade leva i fred. Men nu med otryggheten, med gängen som omringar staden, är det annorlunda eftersom inte ens regeringen eller polisen riktigt vet vad de ska göra, berättar Loiseau.

Haiti har en orolig politisk historia och utsätts ofta för naturkatastrofer. Den nuvarande situationen saknar dock motstycke. En rad kriser, som började med mordet på president Jovenel Moïse i juli 2021, har tillsammans skapat en mycket komplex situation, där våldet ökar kraftigt och livsmedelsfattigdomen är skyhög.

– Livet är extremt svårt, särskilt för familjer som hade det svårt redan innan den senaste krisen. Familjer med ensamstående föräldrar, varav många inte har någon chans att hitta arbete under den nuvarande krisen, kämpar. De har inga pengar att köpa mat eller andra förnödenheter för, förklarar Loiseau.

Haitis ekonomi har kollapsat, och de väpnade gruppernas begränsning av tillgången till livsmedel och vatten, i kombination med hög inflation och brist på regn, har lett till brist på livsmedel. Det uppskattas att 4,7 miljoner människor [3] – nästan halva befolkningen – kämpar för att få tillräckligt med mat. Som så ofta är det barnen som drabbas hårdast, och i synnerhet de som inte har några föräldrar eller som lever i familjer som riskerar att bryta samman.

Ökade hot mot barn

Även om det är ett extremt exempel är det som händer i Haiti inte unikt. Många länder upplever nu sammanvävda och mångfacetterade katastrofer. De som drabbas värst av polykrisen är samhällen som redan kämpar med fattigdom, och i synnerhet de barn som är mest utsatta.

– Barn utan föräldraomsorg, eller som riskerar att förlora sin föräldraomsorg, drabbas särskilt hårt av de flera kriser som dessutom förvärras. Krig och väpnade konflikter drabbar många samhällen runt om i världen, från Ukraina till Sudan, Etiopien till Haiti och Demokratiska republiken Kongo. Torka och översvämningar, som orsakas av klimatförändringar påverkar också, och inte minst är de ekonomiska svårigheterna i många samhällen i dag på grund av hyperinflationen och de höga levnadskostnaderna en annan faktor, konstaterar dr Wordofa.

Delar av Afrikas horn, Sahel och angränsande länder upplever den längsta torkan någonsin. I kombination med osäker livsmedelsförsörjning och hög inflation på många håll har detta lett till en allvarlig livsmedelskris i flera regioner. Denna nödsituation påverkar tiotals miljoner barn och ungdomar. Enbart i centrala Sahel uppskattas det att mer än sju miljoner barn snart kommer att lida av svår hunger [4].

Det finns belägg för att osäker livsmedelsförsörjning leder till ökad sårbarhet för barn. Brist på mat kan tvinga barn till tiggeri och sexuellt utnyttjande, där framför allt flickor löper större risk att utsättas för övergrepp, våld och trakasserier.

Somalia är ett land som står inför tre hot: långvarig torka och höjda livsmedelspriser, pågående väpnade konflikter och fördrivningar som leder till migrationstryck. I ett land där majoriteten av befolkningen antingen är jordbrukare eller boskapsskötare får de förändrade vädermönstren på grund av klimatförändringarna katastrofala konsekvenser. Effekterna av detta märks tydligast på barn utan föräldraomsorg.

– Barn som bara har en förälder i livet, eller som inte har någon förälder alls, utsätts för mycket våld och exploatering. Du kommer att se många barn på gatorna, många barn som arbetar, du kommer att se många barn som utnyttjas. Till exempel finns det barn som rekryteras till väpnade grupper och väpnade styrkor, säger Abdikadir Dakane, nationell chef för SOS Barnbyar i Somalia.

Krisernas effekter splittrar familjer

När naturkatastrofer och livsmedelsbrist läggs ovanpå våldsamma konflikter och politisk eller ekonomisk instabilitet blir pressen outhärdlig för familjer som redan kämpar för att klara sig. I länder där fattigdomen är utbredd innebär en förlust av försörjningsmöjligheter på grund av extrema väderförhållanden, förflyttningar eller våld, i kombination med inflationstryck, att familjer kan splittras eftersom föräldrarna helt enkelt inte kan försörja och ta hand om sina barn.

I delar av norra Benin har otryggheten ökat under flera år [5]. Det våld som utövas av väpnade grupper drabbar särskilt barn och kvinnor. Förutom att Benin under 2022 drabbades av en av de värsta översvämningarna på länge känner landet nu också av effekterna av livsmedelskrisen.

Salimane Issifou, nationell chef för SOS Barnbyar i Benin, förklarar:

– Familjerna i vårt land lider mycket eftersom priset på alla grundläggande livsmedel har skjutit i höjden, och det gör livet mycket svårt för både barn och familjer. Priset på socker har till exempel fördubblats, förklarar Issifou.

Sådana extrema ekonomiska påfrestningar kan tvinga föräldrar att göra ofattbara val. I flera krisdrabbade är familjers sista utväg att gifta bort sina döttrar i unga år eller skicka sina barn att arbeta för att överleva. I Somalia tvingas flickor så unga som tio år gifta sig. Även i Bangladesh, där klimatpåverkan överlappar med extrem fattigdom och pressade levnadskostnader, är detta ett betydande problem.

Dr Enamul Haque, nationell chef för SOS Barnbyar i Bangladesh, förklarar:

– När det blir översvämningar i större delen av den södra delen av landet finns det saltvatten överallt. Eftersom människor har förlorat sina familjer, föräldrar har förlorat sina fastigheter och sin mark, har de inte pengar att ge sina barn mat, de har inte pengar till deras utbildning. Därför tvingas de till barnarbete. Det uppskattas att 1,7 miljoner barn är utsatta för barnarbete. Det uppskattas också att 60 procent av flickorna gifter sig när de är under 18 år, vilket är den högsta siffran i Asien, och 22 procent när de är under elva år.

På platser där det är krig eller extremt våld har många barn förlorat en eller båda föräldrarna. Förflyttning och migration – oavsett om det beror på krig, svält, naturkatastrofer eller en kombination av faktorer – leder ofta till att barn skiljs från sina familjer.

I Ukraina skördar kriget sina offer, och barnen drabbas särskilt hårt. Uppskattningsvis 4,1 miljoner barn i Ukraina kommer att behöva humanitärt stöd 2023 [6]. Darya Kasyanova är programansvarig för SOS Barnbyar i Ukraina. Hon kommer ursprungligen från Donetsk, förlorade sitt hem 2014 och var tvungen att flytta mer än sju gånger för att försöka hitta en säker plats att bo på. Hon förklarar hur behovet av att skydda barn som lämnas i utsatta och traumatiska situationer har mångdubblats:

– När vi nu försöker jämföra situationen före den fullständiga invasionen var det endast 1 000 barn som stod under SOS Barnbyars tillsyn i Ukraina. Och nu är det varje månad cirka 25 000 förmånstagare. Från den första dagen av den fullskaliga invasionen dödades mer än 494 barn, mer än 6 000 barn förlorade sina familjer och mer än 19 000 barn deporterades till Ryssland, bersättar Darya.

Påverkan på barns hälsa och tillgång till utbildning

En av de vanligaste effekterna av polykrisen för redan utsatta barn är bristen på tillgång till utbildning. Extrema väderförhållanden som översvämningar förstör skolor, fördrivna barn hamnar i nya områden där de inte kan gå i skolan eller där det inte finns någon skola, och ekonomiska påtryckningar tvingar barn att lämna skolan för att arbeta eller gifta sig. Enligt FN är 222 miljoner barn runt om i världen drabbade av kriser som påverkar deras utbildning [7]. Dessa avbrott i barnens skolgång får långsiktiga konsekvenser och gör att de fastnar i en ond cirkel av fattigdom.

De många krisernas inverkan på utsatta barns hälsa är också en viktig fråga.

– Extrema temperaturer har lett till att många fattiga familjer har mindre mat, mindre rent vatten, lägre inkomster och sämre hälsa. Barns immunsystem är fortfarande under utveckling och deras snabbt växande kroppar är mer känsliga för sjukdomar och föroreningar, förklarar dr Haque.

Barnen måste skyddas

Förutom fysiska hälsoproblem är psykiska hälsoproblem särskilt utbredda i situationer där flera kriser samverkar, och många barn upplever extrema trauman.

Mitt i kaoset, på de platser där de många kriserna är som värst, finns de vuxna som arbetar för att skydda de barn som är mest utsatta och stödja familjerna. Trots de otaliga utmaningarna strävar människor efter att skapa en trygg, säker och kärleksfull miljö för de barn och ungdomar som är mest utsatta.

I många fall är det en viktig början att tillhandahålla det mest grundläggande, som mat och tillgång till sjukvård. Men förutom att fysiskt skydda barnen är det också viktigt att ta hand om dem känslomässigt och stödja dem psykologiskt.

Stöd till familjer

En viktig del av att förhindra att familjer splittras, särskilt under utmanande omständigheter, är att ge praktiskt stöd. Att hjälpa familjer att ge sina barn mat eller att utveckla nya färdigheter för att säkra en alternativ inkomstkälla är ett sätt att se till att familjerna kan komma på fötter igen.

– 70 % av de familjer vi arbetar med har efterfrågat livsmedelsstöd eftersom de inte har råd att köpa sin egen mat, säger Issifou från Benin.

– Vi håller nu på att utveckla andra sätt att hjälpa dessa familjer att odla sin egen mat. I våra byar har vi till exempel kopplat ihop våra toaletter för att skapa biogas och gödselmedel för att odla fisk. Att gå till marknaden och köpa en flaska gas kostar, låt oss säga, tio euro. Istället får familjerna sin egen gas från sin toalett och det är nästan gratis. Samtidigt kan de odla sin fisk, eftersom vi med det här systemet får maskar som används som fiskfoder.

I Bangladesh har översvämningarna påverkat dem som tidigare var beroende av fiske för sin försörjning. Genom att hjälpa människor att omskola sig kan de återigen försörja sina familjer:

– Vi erbjuder kompetensutveckling till mödrar och unga flickor så att de kan tjäna pengar och hjälpa till att försörja sina familjer. Vi utrustar dem genom sömnadsutbildning och visst materiellt stöd så att de kan tillverka produkter att sälja på marknaden. På så sätt hjälper vi samhället att bygga upp sin motståndskraft och förbättra sin inkomstgenerering, förklarar Dr Haque.

Att stärka och stödja samhällen, och i synnerhet barnen själva, bidrar i slutändan till att bygga upp motståndskraften hos dem som upplever de värsta krissituationerna. Som Dakane på SOS Barnbyar i i Somalia beskriver det:

– Om vi investerar i barn och om vi investerar i skyddsmekanismer för barn, om vi fokuserar på att engagera oss i samhällena – stärka dem, utbilda dem, öka deras medvetenhet, bygga bra skolor – och sedan tar regeringen ansvar och de kommer att hållas ansvariga. Detta kommer verkligen att hjälpa.

Begreppsförklaring: En polykris är när världen står inför flera kriser samtidigt.

Text: Sarah Bradford and Maisie Marshall

Översatt och nedkortad av: Isabell Sjöberg

Källor:

[1] More than a billion reasons: The urgent need to build universal social protection.pdf (unicef.org)

[2] Global Orphanhood Associated with COVID-19 | Global Health | CDC

[3] CS2301_Watchlist Project_Report_Final_3.pdf (rescue.org)

[4] More than 7 million children will suffer from severe hunger in central Sahel by mid-2023 – Niger | ReliefWeb

[5] How Benin became the new frontline for jihadists – DW – 07/14/2022

[6i] Families struggle to make ends meet in Ukraine | UNICEF

[7] ecw_globalestimatesstudy_june2022.pdf.pdf (educationcannotwait.org)