Så påverkas barnen av föräldrarnas analfabetism

Vad händer med ett barn när föräldrarna inte kan läsa eller skriva? I SOS Barnbyars familjestärkande verksamhet i Stockholm möter Sandra Jannati och Sara Kvarngren familjer där analfabetism påverkar hela vardagen – och barnens livsvillkor. Genom att lyfta frågan kan vi bidra till förändring.

I Sverige har cirka 780 000 personer mellan 16–65 år bristande kunskaper i att läsa och räkna (SCB). Globalt är siffran 750 miljoner (UNESCO, World Bank). Sandra och Sara möter nästan dagligen familjer där föräldrarnas analfabetism får konsekvenser – inte bara för de vuxna, utan också för barnen.

– Följden blir att barnen inte får sina rättigheter uppfyllda. De behöver gripa in och ta ansvar för saker de inte förstår sig på eller ska behöva ha inblick i och blir involverade i vuxenärenden som de inte ska behöva tänka på. Eller så missar barnen skolan och aktiviteter för att de behöver följa med som tolk. Det påverkar hela familjedynamiken, säger Sandra Jannati.

Sara Kvarngren instämmer:

– Man vill ju att barnen ska få rätt förutsättningar. Analfabetism påverkar barnen jättemycket.

”Följden blir att barnen inte får sina rättigheter uppfyllda”

Vardagsproblem med stora konsekvenser

Föräldrarna kan missa viktiga möten, ha svårt att betala räkningar eller förstå sjukvårdskallelser. Det kan leda till att familjen vräks eller att barnen inte får vård. Att inte kunna skriva ett CV gör det näst intill omöjligt att söka jobb – eller ens åka kollektivtrafik, eftersom systemet bygger på att man kan läsa skyltar.

– Vi har mött familjer där barnet fått för mycket ekonomiskt ansvar med tillgång till föräldrarnas bankuppgifter så att pengarna tagit slut direkt. Det finns också exempel där barnet ringt upp och låtsats vara sin mamma, berättar Sandra Jannati.

När barnen får ta över vuxenansvaret minskar deras möjligheter att bara få vara barn. De kan missa skola, fritidsaktiviteter och att leka med kompisar. Dessutom kan bristen på en stöttande vuxen genom uppväxten, bidra till ökad otrygghet och i förlängningen risk för psykisk ohälsa. 

– Barnen får för stort ansvar och de vuxna förlorar för mycket kontroll. Det blir en svår dynamik som skapar konflikter i familjer, beskriver Sara Kvarngren.

Språkinlärning utan grund

Att lära sig ett nytt språk utan att ha ett läs- eller skrivspråk i botten är en stor utmaning. Föräldrarna kan ofta inte läsa eller skriva på något språk alls, eftersom de aldrig har gått i skola. De får kämpa på flera nivåer.

– Det är inte bara avsaknaden av skolbakgrund som gör det svårt att lära sig ett nytt språk. Det är mycket stress och press i den situation de befinner sig i. De kan aldrig slappna av och fokusera, säger Sandra Jannati.

– De här föräldrarna är oftast väldigt kapabla. De övar dagligen på att hålla otroligt mycket i minnet. Samtidigt finns ofta ett trauma. De blir ofta bemötta som att de inte har vilja eller är lata, medan det egentligen handlar om oförmåga, säger Sara Kvarngren.

Hon berättar om en mamma vars barn skulle sälja parmesanost via fotbollslaget. Pengarna skulle swishas – men mamman hade inte appen.

– Då bemöttes hon som att hon var oengagerad, medan det egentligen handlade om att hennes analfabetism hindrade henne från att ha tillgång till den funktionen. Det hindrar ju dem från att fungera, understryker hon.

Lösningen ligger i bemötandet

Sandra och Sara menar att samhället behöver se analfabetism som ett funktionshinder – för att kunna erbjuda rätt stöd.

– Alla vi möter vill jobba. Man gör ju anpassningar för andra grupper. Men den här gruppen förväntas leva upp till de ”normala” kraven. De har kvaliteter och förmågor som skulle kunna användas på jobb inom till exempel restaurang, café, äldrevård, barn, städ eller odling. Men det blir inte så, säger Sandra Jannati.

– En mamma fick jobb som lokalvårdare, men då fick hon bara massa adresser som hon inte kunde hitta till. Det blev också problem, berättar Sara Kvarngren.

– Så vi hade önskat att den gruppen blev sedd som en grupp med funktionshinder. Då skulle vardagen fungera bättre och livet bli tryggare för barnen.

De föreslår praktiska lösningar som boendestödjare, ledsagare i kollektivtrafik, bildstöd, inläsningshjälp och god man som hanterar ekonomin.

Vad säger lagen?

Den nya socialtjänstlagstiftningen som trädde i kraft 2025 klassar inte analfabetism som ett funktionshinder. Men den öppnar upp för mer flexibla och individanpassade insatser, vilket förhoppningsvis betyder att föräldrar med låg läs- och skrivförmåga kan få stöd – men det är upp till varje kommun att tolka och tillämpa lagen.

– Tyvärr finns det fortfarande mycket stuprör på grund av sekretess och att man inte samverkar. Så vår roll är att vara länken – och att belysa problemet. Vi vill öka medvetenheten om det här, säger Sandra Jannati.

– För om man vet att problemet existerar kanske fler lyfter luren och ringer i stället för att skriva. Vi ser att våra stödpersoner ofta är helt avgörande för familjerna. Allt vi gör handlar om att stötta föräldrarna så att barnen får vara barn – och föräldrarna vara föräldrar, avslutar Sara Kvarngren.