Nyhet

Katastrofer drabbar barnen hårdast

”Vill du ha henne?” Den frågan fick jag av en desperat mamma, som räckte fram en bebis i ett flyktingläger för en tid sen. ”Snälla, vilken framtid har hon med mig? Titta på mig. Vi är från Kobani.” Hon visade det sista fotot hon tog från sitt hem i norra Syrien innan de flydde. Bilden visade en stenhög och ett par halva väggar. Den lilla flickan lekte med min skjortkrage. Hon skojade? Eller?

Tusentals flyktingar har varit på flykt i flera månader. Bakom sig har de en resa genom brännande värme, kraftigt regn och isande kyla. Under den här tiden blev det lilla barnet jag hade i mina armar fött. När mamman var gravid flydde hon från Syrien med sin man och barn. De flydde genom Turkiet och över Egeiska havet till Grekland. Där bodde de i tre månader tills Balkanrutten stängde. Det var här den lilla flickan föddes.

Mamman berättade om de snälla människorna i Grekland som gav henne blöjor och kläder till bebisen och som gav henne vård. ”Jag var väldigt dålig, men vi var tvungna att gå vidare. Vi gick genom Makedonien och kom till det här lägret i Serbien. Vi har varit här i 12 dagar nu”, berättade hon.

”Du vet att du ska åka vidare. Vi vill hjälpa dig så mycket som möjligt. På den här sidan gränsen och på andra. Det gör även andra organisationer. Du vill flytta och bygga ett tryggt och bättre liv någonstans. Bebisen behöver dig och du behöver henne också.” Medan jag pratade med henne kom det fram kollegor till mig. De hade med sig paket med blöjor, hygienartiklar, vatten och juice. Äntligen såg jag lite optimism i mammans ögon. ”Hennes namn betyder morgonsol,” berättade mamman. ”Då behöver du henne definitivt,” svarade jag. ”Utan henne börjar inte dagen.”

Flyktingkrisen är en humanitär katastrof. Det är därför vi måste stötta flyktingbarn som behöver växa upp tillsammans med sina föräldrar. Vi måste därför hitta lösningar som sätter barnen i fokus, så att barn som lilla Morgonsol kan få en möjlighet till en trygg framtid med sin mamma och pappa.

 

Översatt efter text av Katerina Ilievska.

Taggar

Dela inlägget

Publicerad: 2017-10-23

Liknande

Artikel

"Barnen visste att när vi säger: 'Det är dags att gå!' då är det dags att gå."

Nyligen evakuerade vi 68 barn, samt 11 medarbetare och deras familjer, från barnbyn i Rafah, Gaza. I den här intervjun berättar Samy Ajjour, programchef för SOS Barnbyar i Rafah, om evakueringen och hur det går för barnen sedan de anlände i Betlehem.

Läs mer här

Artikel

Så minskar José våldet i hemmen

I en liten stad i Moçambique jobbar José med att öka jämställdheten i samhället – en familj i taget. Han jobbar med SOS Barnbyars pappaprogram Active Fatherhood. − I Active Fatherhood pratar vi om jämställdhet för män och kvinnor. Inget arbete hemma är bara för män eller bara för kvinnor. Vi pratar om hur de har det hemma, säger han.

Läs mer här

Artikel

Läxläsningen är det finaste

SOS-föräldrarna i en av våra barnbyar i Moçambique välkomnar oss med dans och sång när vi besöker dem. De arbetar med barn som levt i utsatthet, och deras trygghet och värme är precis vad barnen behöver.

Läs mer här